The effect of aphasia varies across patients and consequently their rehabilitation needs may differ. Access to participation in today’s information society requires good reading skills and this should be considered in a patient's rehabilitation plan. However, there are currently no guidelines available regarding the treatment of acquired reading impairments following stroke. The national guidelines for stroke rehabilitation states that speech and language intervention should be given when necessary and requested. There are currently no national guidelines for aphasia treatment that target specific language functions. The current study aims to gather and review the evidence of reading interventions for people with aphasia. A systematic search was made in medical databases to gather relevant studies. A quality review was conducted for the 19 studies found and information about the different methods used for therapy was gathered. This was followed by an evidence evaluation of each method. Although most studies demonstrated positive results, only 3 out of 13 methods were found to have a moderate to high evidence base. The majority of the methods were supported by single-case studies or lacked in quality, making it difficult to draw any conclusion about whether those methods are suitable to use in the clinic. This result also reflects the focus of the evidence grading system (GRADE) on study design and questions arose of its suitability for this type of aphasia research. / Bakgrund: Afasi efter stroke är en symptomdiagnos som innebär språknedsättning av varierande grad och omfattning. Rehabiliteringen för personer med afasi (PMA) ska vara individanpassad och logopedisk intervention ska erbjudas vid behov.  Lässvårigheter är en begränsande nedsättning som kan bidra till att PMA blir mer beroende av sin omgivning. Idag saknas riktlinjer för läsbehandling vid afasi efter stroke och en översikt av existerande evidensbaserade metoder behövs för klinisk verksamhet. Syfte: Studiens syfte var att genom en systematisk litteraturöversikt sammanställa evidensen för behandlingsmetoder vid nedsatt läsförmåga och läsförståelse hos PMA efter stroke. Metod: En systematisk litteratursökning gjordes i utvalda databaser och 19 studier identifierades för kvalitetsgranskning. Metoderna som användes i studierna sammanställdes och en evidensgradering utifrån GRADE-systemet utfördes. Resultat: 13 metoder identifierades varav 3 metoder, Phonomotor Treatment (PMT), Semantic Feature Analysis (SFA) och tekniskt hjälpmedel som läsbehandling, ansågs ha måttligt till starkt vetenskapligt underlag. Resterande metoders vetenskapliga underlag bedömdes som otillräckliga. Slutsats: Positiv behandlingseffekt sågs överlag i samtliga metoder men begränsningar i antalet studier, deltagarantal och studiernas utförande sänkte evidensgraderna. Resultatet angående användning av metoderna PMT och SFA, med starkast evidensgradering, ifrågasätts då det präglats av evidensgraderingssystemets inriktning på studiers design.  Metoderna anses även behöva mer forskningsstöd för att kunna bedömas som lämpliga behandlingsmetoder i klinisk verksamhet.