No description available.

Ulm, Univ., Diss., 2008.

Würzburg, Univ., Diss., 2010. / Zsfassung in dt. Sprache.

Frankfurt (Main), Universiẗat, Diss., 2004.

Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom som medför nedsatt pumpförmåga och symtom som trötthet, andfåddhet och svullnad. Förutom farmakologisk behandling är egenvård en central del i behandlingen. Egenvård beskrivs som en komplex process och vid hjärtsvikt innebär egenvård att till exempel regelbundet väga sig, sköta läkemedelshantering och veta när vårdgivare ska kontaktas. Sjuksköterskans roll vid vård av personer med hjärtsvikt är att ge individualiserad utbildning, främja förståelsen och egenvårdsförmågan. Att utgå från personcentrerad vård vid vården av personer med hjärtsvikt har visat sig ge fördelar i form av ökad livskvalitet och förbättring av egenvård.   Syftet var att belysa faktorer hos personer med hjärtsvikt som har samband med hur de utför sin egenvård.   En litteraturöversikt valdes som metod. Sökningarna resulterade i 20 artiklar publicerade mellan 2015 och 2019, varav 18 kvantitativa och två kvalitativa studier. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag och 15 artiklar bedömdes ha hög kvalitet och fem medelhög kvalitet. Resultatanalysen gjordes med integrerad analys.   I resultatet framkom att de viktigaste faktorerna som har samband med egenvården kunde kategoriseras i sociokulturella faktorer, personliga karakteristika och sjukdomsrelaterade faktorer. Sociokulturella faktorer berörde ålder, kön, sysselsättning och utbildning, relationer och stödjande faktorer. Personliga karakteristika innefattade kunskap om hälsa och hjärtsvikt, kognitiv funktion samt emotionell och psykologisk påverkan. Sjukdomsrelaterade faktorer var funktionsskattning, upplevd symtombörda, sjukdomsbörda och behandling. I majoriteten av underkategorierna visade det sig att samma faktor både kunde försvåra och underlätta egenvården. Slutsatsen i denna litteraturöversikt var att det finns flera faktorer som påverkar egenvården hos personer med hjärtsvikt. En faktor kan gynna någon men vara ett hinder för en annan. För att kunna identifiera vad som gynnar eller hindrar en gynnsam egenvård hos den enskilda individen är det av stor vikt att sjuksköterskan arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt.

Bakgrund. Övervikt och dess negativa följder har blivit alltmer uppmärksammade de senaste hundra åren då prevalensen framförallt i västvärlden har ökat kraftigt till följd av den automa- tiserade vardagen och tillgången på mat med högt näringsinnehåll. Problemformulering. Då snart hälften av alla människor i Sverige är drabbade av övervikt, vilken innebär stora hälso- risker och psykosocialt lidande, är viktminskning en önskan hos många. Trots kunskap om överviktens nackdelar och en önskan om att förlora sin övervikt är det svårt för många att lyckas med sin viktminskning. Syfte. Syftet var att belysa hindrande faktorer som finns för önskad viktnedgång hos individer med övervikt och fetma. Metod. Systematisk litteraturstu- die baserad på 16 vetenskapliga artiklar. Kvalitetsgranskning med modifierade versioner av Willman, Stoltz och Bahtsevanis granskningsmallar. Kvalitativ innehållsanalys. Resultat. Resultatet visade att de inre faktorerna var klart övervägande gällande viktnedgång, vilka in- kluderar; personliga resurser, personlighetsaspekter, brist på insikt och emotionella barriärer. Motivation visade sig vara en essentiell personlig resurs vid viktnedgång. Yttre faktorer såsom stress och professionellt stöd spelade till viss del roll medan fysiska faktorer i liten grad var betydande för att lyckas med viktminskning. Slutsats. Komplexiteten är stor gäl- lande pro-blematiken kring övervikt och viktnedgång. Utformandet av behandling och stöd som är individanpassad och vetenskapligt beprövad är av vikt men framförallt krävs en insats på samhällelig nivå för att stoppa och om möjligt reversera denna ohållbara utveckling rö- rande övervikt som ses.

Stuttgart, Universität, Thesis (doctoral), 2002.

Zugl.: Berlin, Humboldt-Univ., Diss., 2006

Univ., Diss., 2006--Frankfurt (Main)

Stuttgart, Univ., Diss., 2004.