Det nuvarande kunskapsläget gällande fakturabedrägerier är tunt, och särskilt sådana som drabbar välfärdssystemet. Denna uppsats syftar till att öka kunskapen om fakturabedrägerier som drabbar kommuner i Skåne och deras förutsättningar att arbeta med detta. Frågeställningarna ämnar undersöka hur kommunernas fakturakontroll går till, deras upplevda problembild, hur de upptäcker och hanterar fakturabedrägerier, samt om det finns några skillnader och/eller likheter i skånska kommuners arbete med detta. Detta undersöks genom semistrukturerade intervjuer samt genom en dokumentanalys av styrdokument. I resultatet framkom att kommunerna inte upplevde sig själva som utsatta för fakturabedrägerier men att de ändå tog upp exempel där de blev utsatta för erbjudandefakturor och fakturabedrägeri efter kontakt. Om detta beror på att de inte upptäcker fakturabedrägerier eller om utsattheten är väldigt låg går inte att utröna. Kommunerna hade olika organisationer, med både centraliserade och decentraliserade arbetssätt. Det förstnämnda gav ett övergripande perspektiv för kommunen men det sistnämnda gjorde informationsvägarna inom förvaltningen kortare. Vidare forskning bör fokusera på vilken organisationsform som är mest fördelaktig för kommunernas arbete mot bedrägeri samt hur de bör väga kontrollkostnad mot kontrollnytta. / The existing knowledge of invoice fraud is limited, especially regarding fraud against the welfare system. This thesis aims to enhance the knowledge of invoice fraud against municipalities in the Skåne region and their qualifications to deal with fraud. The research questions aim to clarify the municipalities' current issues with invoice fraud, how they detect and deal with invoice fraud, how the chain of control works inside municipalities and if there are any similarities or differences between municipalities and their work. These questions were explored through semi-structured interviews and a document analysis of control documents. The results showed that municipalities did not see invoice fraud as a problem but did bring up examples of fraud being committed against them. If this experience is a result of a low detection rate of fraud or if the number of fraud attempts are low can not be determined. The municipalities had different organizational structures with both centralized and decentralized structure. The first structure gave a helicopter perspective over the organization while the other gave shorter information channels inside the organization. Future work should focus on organization structure and how it can be optimized in municipalities work against fraud and further how control cost and control benefits should be weighed against each other.