Syftet i den här studien har varit att undersöka hur ensamkommande unga i Sverige beskriver sin upplevelse av familjeåterförening och vilken innebörd eller mening familjeåterföreningen har för dem. Vidare har vi haft för avsikt att ta reda på hur ensamkommande unga upplever den förändring som sker när samhällsstödet dras in vid familjens ankomst till Sverige. Studien är en kvalitativ intervjustudie där vi intervjuat tre personer som kommit till Sverige som ensamkommande barn och som senare återförenats med sina familjer i Sverige. Studiens teoretiska ramverk utgörs av Schütz fenomenologiska sociologi samt Berger och Luckmanns teori om den sociala verkligheten. För att ytterligare fördjupa förståelsen har vi kompletterat det teoretiska ramverket med Boss teori om tvetydig förlust samt med Greifs teori om tvetydig återförening. Analysmetoden var interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Studiens huvudsakliga resultat är att det verkar finnas en kluvenhet i ensamkommande ungas upplevelser av familjeåterföreningen. Samtidigt som familjeåterföreningen har haft stor betydelse för respondenterna, har tiden efter återföreningen präglats av ett påfrestande ansvar över familjen. Avslutningsvis diskuteras eventuella brister i socialtjänstens stöd för familjer vid familjeåterförening i Sverige. / The purpose of this study was to explore how unaccompanied minors describe their experiences of family reunification, and what importance or implications it has for them. Furthermore, our aim was to find out how they experience the withdrawal of public social support after the arrival of their families. We interviewed three persons who were unaccompanied minors by the arrival to Sweden, and later reunified with their families in Sweden. The theoretical framework of this qualitative interview study is formed by Schütz’ phenomenological sociology and Berger and Luckmann’s theory of the social construction of reality. We complemented the theoretical framework with Boss’ theory of ambiguous loss and Greif’s theory of ambiguous reunification. The method for analysis used is Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). The main results shown in this study is that there seems to be an ambiguity in the family reunification experience. On one hand, the family reunification was of big importance to the participants. On the other hand, the time following the reunification was characterized by a great responsibility for the family. Finally, we discuss possible shortcomings in the way the public social support for families after family reunification is provided.