Kvinnor är fortfarande underrepresenterade på högre chefsnivåer även i relativt sett jämställda länder som Sverige. Vilka hinder och möjligheter till fortsatt karriär som kvinnliga chefer själva upplever är den fråga som denna uppsats söker svar på. Tre fokusgrupper med totalt sju kvinnliga första linjens chefer i Kriminalvården har genomförts i det syftet. Fokusgrupperna har genomförts digitalt och spelats in samt därefter transkriberats. Data har analyserats med reflexiv tematisk analys och tre teman har skapats: Kvinnors huvudansvar, Att bli sedd av andra och Med olika mått mätt. Resultatet indikerar att kvinnor tar ett större ansvar för barn och familj vilket kan påverka möjligheten till karriär negativt. Beslut om att bilda familj kan få större konsekvenser för kvinnor än för män när det gäller hur arbetssituationen påverkas bl.a. eftersom kvinnor är föräldralediga längre än män. Stöd från chef och partner kan påverka karriären positivt och vara avgörande för kvinnors benägenhet att söka chefsjobb. Olika villkor för kvinnliga och manliga chefer innebär att män tenderar att göra karriär fortare trots att kvinnor ofta är mer noggranna och presterar bättre än män. Slutsatsen är att stereotypa uppfattningar utifrån kön behöver utmanas för att åstadkomma en normförändring så att kvinnor ges samma möjligheter som män att utifrån sin kompetens nå högre chefspositioner. Fler studier behövs med tanke på det komplexa samspelet mellan familjeansvar och arbete.