Syfte:Att beskriva föräldrars upplevelse av faktorer om har inverkan på deras närvaro hos sitt extremt underburna barn som vårdats på intensivvårdssal på neonatalavdelning. Material och metod: Semistrukturerade djupintervjuer utifrån en intervjuguide genomfördes under 2010 och 2011. Tretton föräldrar deltog i studien. De inspelade intervjuerna transkiberades ordagrant, och bearbetades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat:Föräldrar till extremt underburna barn som vårdais på intensivvårdssal beskrev skilda upplevelser av vården och uttryckte olika behov. Vårdtiden innebar ett känslomässigt pendlande från chock till en känsla av kontroll. Faktorer som underlättade närvaron hos barnet var möjlighet till boende på avdelningen. Att få ökade kunskaper och ta över vården av barnet stärkte föräldrarna i föräldrarollen och ökade motivationen till att vara hos barnet. Genom att känguruvårda barnet kände sig föräldrarna behövda vilket ökade deras närvaro. Försvårande faktorer var miljön på intensivvårdssalen som ibland upplevdes stressfylld med oacceptabelt hög ljudnivå vilket gjorde det svårt att sova och övernatta hos barnet. Personalens arbetssituation hade inverkan på möjlighet till känguruvård eftersom det ledde till väntan på att få hjälp vid förflyttning av barnet från kuvös till förälder. Närvaro vid smärtsamma procedurer upplevdes som försvårande för många av informanterna. / Aim:To describe parents’ experiences of factors that have an impact on their presence with their extremely premature infant who is cared in an intensive care nursery at a neonatal unit. Materials and method:Semi structured interviews based on an interview guide were conducted in 2010 and 2011. Thirteen parents participated in the study. The recorded interviews were transcribed verbatim and processed by qualitative content analysis. Result: Parents of extremely preterm infants, who wore treated in an intensive care nursery, had different experiences of care and expressed different needs. The infant’s hospital stay was an emotional pendulum from chock to a sense of control. A factor that facilitated the parents’ presence with the child was the possibility to live in the neonatal unit. Attainment of more knowledge and taking over their infants’ care empowered the parents in their parental role, which increased their motivation to stay with their infant. Kangaroo Mother Care made parents feel needed which increased their presence. A hindering factor was the environment in the intensive care nursery. This was sometimes experienced as stressful with unacceptable levels of sound which rendered in sleeping difficulties and made it hard for the parents to stay over the night with the infant. Staff working conditions had an impact on their opportunities for Kangaroo Mother Care because this sometimes meant that parents had to wait for assistance with transfer of the infant from incubator to parent. Presence during painful procedures was perceived as an obstacle by several informants.