Samhällsvården av barn består till drygt 60 % av placeringar i familjehem och dessa utgör därmed en viktig resurs för samhället. Trots detta finns det inte mycket forskning utifrån familjehemsföräldrarnas perspektiv och den som genomförts är framförallt internationell. Socialtjänsten är enligt 6 kap 7a § Socialtjänstlagen (2001:453) ansvarig att erbjuda familjehemsföräldrar det stöd och den rådgivning de är i behov av. Syftet med studien är därför att undersöka familjehemsföräldrars upplevelse av kontakten med och stödet från socialtjänsten gällande deras uppdrag som familjehem, samt undersöka familjehemsföräldrarnas motiv till att ta uppdrag som familjehem. Datamaterialet består av semi-strukturerade intervjuer med åtta familjehem i Örnsköldsvik respektive Umeå kommun. Intervjuerna har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i sex huvudkategorier och dessa utmynnade i tre tolkande teman, Motiv till att vara familjehemsförälder, Yrke eller livsuppgift – vad definierar familjehem? och Vad familjehemsföräldrarna behöver. Intervjupersonerna upplever att kontakten med och stödet från socialtjänsten är bristande och att det finns mycket att arbeta med för att uppnå en förbättring. Trots de upplevda bristerna uppvisar familjehemsföräldrarna en stor förståelse för socialsekreterarnas arbetssituation och de begränsningar som organisationen utgör. Ett viktigt förslag som framkommer är att professionalisera familjehemsuppdraget för att höja statusen, öka tryggheten och skapa bättre ekonomiska förutsättningar för familjehemmen. Slutsatserna är att familjehemmen efterfrågar mer stöd men för att detta ska kunna ske måste arbetsförhållandena för socialsekreterarna förändras.

Syftet med vår studie är att öka förståelsen för familjhemsföräldrars syn på sitt uppdrag att fostra det placerade barnet. Vi har en kvalitativ ansats på vår studie och vår datainsamling gjordes med hjälp av intervjuer med familjehemsföräldrar. I vår studie medverkar fyra familjehemsföräldrar som alla har olika erfarenheter av att vara familjehem. Vårt resultat visar att familjehemsföräldrar tycker att det är viktigt att stötta det placerade barnet i att utveckla självständighet, goda relationer samt färdigheter. Familjehemsföräldrarna betonar vikten av att förmedla sunda värderingar, människors lika värde samt acceptans inför andra människor. De uttrycker att det är viktigt att barnen får med sig sociala kunskaper, lär sig anpassa sig till andra samt utvecklar en självtillit.Vårt insamlade material kopplades sedan till teorin Self-determination theory som handlar om att människan har tre grundläggande psykologiska behov; självständighet, relationer samt kompetens. Dessa är nödvändiga för att individen ska kunna utvecklas och fungera optimalt.

<p>Studiens syfte var att undersöka vilka tankar familjehemsföräldrar har kring uppdraget som familjehem, rollen som primär vårdgivare åt de placerade barnen samt hur detta påverkar livet i familjen. Studiens frågeställningar var: Hur beskriver familjehemsföräldern uppdraget som familjehem och på vilket sätt detta påverkar villkoren för familjelivet? Hur beskriver familjehemsföräldern sin roll som primär vårdgivare? På vilket sätt har familjehemsföräldrarnas erfarenheter som familjehem, enligt dem själva, förändrat synen på uppdrag, villkor och roll? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra familjehemsföräldrar, två män och två kvinnor. Studiens teoretiska utgångspunkter var generell och ekologisk systemteori samt anknytningsteori. Materialet bearbetades genom en tolkande ansats. Resultaten visar att familjelivet i familjehemmet främst påverkas av det placerade barnets biologiska föräldrar och hur kontakten med dem fungerar. Ur ett systemteoretiskt perspektiv har det tolkats som att systemet familjehemmet till stor del påverkas av systemet biologiska föräldrar samt att familjehemsföräldrarna utvecklat olika strategier för att hantera detta. Resultaten visar även att det viktigaste familjehemsföräldrarna ger de placerade barnen är trygghet. Ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv har det tolkats som att familjehemsföräldrarna arbetat för att utveckla en ömsesidig anknytning till barnet och att barnets historia påverkat förutsättningarna för detta. Resultaten visar att glädjeämnena med uppdraget är att få se barnet utvecklas.</p>

Studiens syfte var att undersöka vilka tankar familjehemsföräldrar har kring uppdraget som familjehem, rollen som primär vårdgivare åt de placerade barnen samt hur detta påverkar livet i familjen. Studiens frågeställningar var: Hur beskriver familjehemsföräldern uppdraget som familjehem och på vilket sätt detta påverkar villkoren för familjelivet? Hur beskriver familjehemsföräldern sin roll som primär vårdgivare? På vilket sätt har familjehemsföräldrarnas erfarenheter som familjehem, enligt dem själva, förändrat synen på uppdrag, villkor och roll? Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra familjehemsföräldrar, två män och två kvinnor. Studiens teoretiska utgångspunkter var generell och ekologisk systemteori samt anknytningsteori. Materialet bearbetades genom en tolkande ansats. Resultaten visar att familjelivet i familjehemmet främst påverkas av det placerade barnets biologiska föräldrar och hur kontakten med dem fungerar. Ur ett systemteoretiskt perspektiv har det tolkats som att systemet familjehemmet till stor del påverkas av systemet biologiska föräldrar samt att familjehemsföräldrarna utvecklat olika strategier för att hantera detta. Resultaten visar även att det viktigaste familjehemsföräldrarna ger de placerade barnen är trygghet. Ur ett anknytningsteoretiskt perspektiv har det tolkats som att familjehemsföräldrarna arbetat för att utveckla en ömsesidig anknytning till barnet och att barnets historia påverkat förutsättningarna för detta. Resultaten visar att glädjeämnena med uppdraget är att få se barnet utvecklas.

•Bakgrund: I en studie skriven 2006, angående förekomsten av övergrepp och kränkningar vid institutioner inom den sociala barnavården 1950-1980, har 32 personer av totalt 53 intervjuade som befunnit sig på fosterhem vid den aktuella perioden berättat om övergrepp och kränkningar i fosterhemmet. Syfte: Att ta reda på hur socialtjänsten arbetar med familjehem i Sverige och undersöka eventuella brister i utredningar och uppföljning av familjehemsplaceringar som kan leda till vanvård. Metod: En kvalitativ studie baserad på sex semistrukturerade intervjuer, varav tre är med socialsekreterare och tre är med familjehemsföräldrar. Resultat: I Sverige används främst Kälvestensmetoden för att utreda blivande familjehem och då uppföljningsmöten genomförs. Utredningen går ut på att matcha ihop ett barn som behöver placeras med ett familjehem som kan tillgodose barnets behov. Kontakten tillgodogörs oftast via telefon och vid uppföljningsmöten. För att eliminera vanvården av barn och ungdomar i familjehem är familjehemsutredningen viktig likaså uppföljningen av vården i familjehemmet. Det är även viktigt att ha en god samverkan mellan socialtjänst och familjehem. Slutdiskussion: Familjehemsvården idag verkar vara mycket mer grundlig än vad den var för 30 år sedan. Uppföljningsmötena tycks vara striktare och utredningarna mer ingående.

<p>The aim of this study is to describe and understand the reasons to why people choose to become foster parents. By using the theory of action we wanted to investigate their intentions rather than their motives. The questions we wanted to answer where: How do the foster parents describe their reasons for becoming a foster home? What reasons do they give fore keeping on being foster parents? How do they comprehend their task and the fulfilling of it? The study was performed by utilizing qualitative interviews with five foster parents, four women and one man. In the analysis we used the theory of action as a theoretical perspective. The interpretation of the results is inspired by hermeneutics. The result showed that the wish to help a child was the primary reason for them to become foster parents. During the assignment new reasons came up and they were to a great extent related to their own satisfaction. Further, the study demonstrates that the foster parents believed they had a large space of action. It is our belief that their space of action had an impact on their willingness to continue being foster parents because they felt they had the power to influence their situation.</p>

The aim of this study is to describe and understand the reasons to why people choose to become foster parents. By using the theory of action we wanted to investigate their intentions rather than their motives. The questions we wanted to answer where: How do the foster parents describe their reasons for becoming a foster home? What reasons do they give fore keeping on being foster parents? How do they comprehend their task and the fulfilling of it? The study was performed by utilizing qualitative interviews with five foster parents, four women and one man. In the analysis we used the theory of action as a theoretical perspective. The interpretation of the results is inspired by hermeneutics. The result showed that the wish to help a child was the primary reason for them to become foster parents. During the assignment new reasons came up and they were to a great extent related to their own satisfaction. Further, the study demonstrates that the foster parents believed they had a large space of action. It is our belief that their space of action had an impact on their willingness to continue being foster parents because they felt they had the power to influence their situation.

This study was about the motives that foster parents had before they became foster parents, how the motives change over time and their overall thoughts about the motives. The study aimed to increase the understanding of foster parents described motives before the mission and in their present mission. This was done by analysing four autobiographies written by people who have previous experience with being a foster parent, in which they describe their own stories regarding their mission. The result was analysed through findings in previous studies, Self-Determination theory (SDT) and Cognitive-Evaluation theory (CET). The results of this study are that the motives of foster parents change during their mission depending on extrinsic rewards. The motives of foster parents have an underlying purpose. It is important for their continued motivation to experience feelings of competence and autonomy.