Sammanfattning I denna studie undersöker jag vilken syn biståndshandläggarna och enhetscheferna har på avlönad anhörigvård och hur denna anhöriganställning påverkar situationen för de anhöriga. Jag väljer i min studie att fokusera på konsekvenser av anhöriganställning för en person som vårdar sin anhörig och som ingår i begreppet invandrare. Jag har använt mig av en kvalitativ studie och har intervjuat fem myndighetspersoner i Uppsala. I studien reflekterar och analyserar jag myndighetspersonernas åsikter med utgångspunkt i det teoretiska perspektivet KASAM – Känsla Av SAMmanhang och Social utbytesteori. Resultaten visar på en utbredd negativ syn på anhöriganställning hos myndighetspersoner, detta grundar sig på deras mångåriga erfarenhet av anhöriganställning och de problem som anhöriga möter i dagligt arbete som till exempel tunga lyft, bundenhet, yrkets låga status, men mitt resultat visar också på den stora brist av information kring anhöriganställning som råder i Uppsala. Det framkommer även positiva sidor av anhöriganställning som till exempel lön, utökad social kontakt och utbildning. I studien efterfrågas behov av utveckling av anhöriganställning och att detta är nödvändigt för att få mer av de positiva effekterna inom yrket. / Abstract This study examines the vision I have on assisting managers and heads of paid careers and how paid dependent care within the family affects the situation of the relatives. In my study I choose to focus on the effects of paid dependent care within the family for a person who cherishes his relative and who is included in the concept of immigrants. I have used a qualitative study and interviewed five magistrates in Uppsala. In the study, I reflect and analyze public opinions on the basis of the theoretical perspective SOC (Sense of Coherence) and Social Exchange theory. The results point to a widespread negative perception of family based dependent care with government officials, this is based on their experience of family based dependent care and the problems families encounter in daily work such as heavy lifting, obligations, the low status, but my results also show the considerable lack of information surrounding the family based dependent care obtained in Uppsala. Positive sides of family based dependent care are also found in my study, for example, pay, enhanced social contact, and education. The study needs for the require development of dependent care within the family and that this is necessary in order to get more of the positive effects within the profession.