While previous research into understandings of climate change has usually examined general public perceptions and mainstream media representations, this thesis offers an audience-specific departure point by analysing climate change frames and frame formation in Swedish agriculture. The empirical material consists of Swedish farm magazines’ reporting on climate change, as well as eight focus group discussions among Swedish farmers on the topic of climate change and climate change information. The analysis demonstrates that while Swedish farm magazines frame climate change in terms of conflict, scientific uncertainty, and economic burden, farmers in the focus groups tended to concentrate on whether climate change was a natural or human-induced phenomenon, and viewed climate change communication as an issue of credibility. It was found that farm magazines use metaphorical representations of war and games to form the overall frames of climate change. In contrast, the farmers’  frames of natural versus human-induced climate change were formed primarily using experience-based and non-experience-based arguments, both supported with analogies, distinctions, keywords, metaphors, and prototypical examples. Furthermore, discussions of what constitutes credible climate information centred on conflict-versus consensus-oriented frames of climate change communication along with different views of the extent to which knowledge of climate change is and should be practically or analytically based. This analysis of climate change communication in the Swedish agricultural sector proposes that the sense-making processes of climate change are complex, involving associative thinking and experience-based knowledge that form interpretations of climate change and climate change information. / Den här avhandlingen studerar uppfattningar om klimatförändringar och bidrar med sin målgruppsorienterade utgångspunkt till tidigare forskning kring hur klimatförändringar kan förstås och uppfattas. Avhandlingen studerar klimatkommunikation inom den svenska lantbrukssektorn genom analyser av 10 års klimatrapportering i tidningarna ATL samt Land Lantbruk, samt åtta fokusgruppsdiskussioner med svenska lantbrukare. Analysen visar att medan svensk lantbruksmedia ramade in klimatförändringar som en fråga om konflikter, vetenskaplig osäkerhet och ekonomisk börda, rörde lantbrukarnas diskussioner om klimatförändringar (i) dess orsaker; naturliga eller antropogena, (ii) olika faktorer som påverkar huruvida klimatinformation anses trovärdig. Därtill visar avhandlingen att lantbrukstidningar använde krigs- och spelmetaforer för att gestalta klimatförändringar medan lantbrukarna formade klimatinramningar genom analogier, distinktioner, nyckelord, metaforer och prototypiska exempel. Tillsammans med lantbrukarnas upplevda erfarenheter bildade dessa kommunikativa verktyg olika gestaltningar av klimatförändringar. Lantbrukarna visade på olika uppfattningar kring trovärdighet och klimatinformation. Vanligen efterfrågades ett informationslandskap karaktäriserat av en mångfald av perspektiv. Återkommande i materialet var också uppfattningen att kunskap om klimatförändringar borde vara praktiskt baserad snarare än teoretisk hållen för att öka i trovärdighet. Denna avhandling kring klimatkommunikation inom den svenska lantbrukssektorn pekar på komplexiteten i tolkningsprocesser och visar att associativt tänkande och erfarenhetsbaserad kunskap tillsammans utgör grunden för hur klimatförändringar och klimatinformation uppfattas.