I Sverige finns det goda förutsättningar vad gäller att skydda sig mot graviditet. Landstinget subventionerar p-piller till unga kvinnor, information ges i skolor, akut p-piller är receptfritt m.m. Trots detta har det totala antalet aborter i Sverige ökat med 16,3 % från år 2000 till 2006. De preventivmedel män har att välja på idag är naturlig familjeplanering, kondom eller sterilisering. Ingen av dessa metoder kan svara för hög säkerhet, god acceptans, ett bra pris samt möjligheten att ångra sig (gäller sterilisering). Jag tycker att männen borde ha fler och bättre valmöjligheter vad gäller preventivmedel. Därför ville jag ta reda på manliga kemiska preventivmedels effekter och ifall det finns en acceptans i samhället för sådana preparat. I arbetet användes totalt fyra vetenskapliga artiklar inom området. Det gjordes även en enkätundersökning om förtroende för manliga preventivmedel som besvarades av kvinnor och män i Kalmar. Artiklarna visar att kemiska preventivmedel för män håller på att utvecklas, men ytterligareundersökningar krävs för att hitta en optimal formulering och ett acceptabeltadministreringssätt. Preparatet måste även vara reversibelt. Enkätundersökningen visade att 86 % av kvinnorna och 82 % av männen tror att det finns en framtid för kemiska preventivmedel för män. 2008:F23

Transforming growth factor beta (TGF-β) is a multifunctional cytokine that regulates cell differentiation, proliferation and migration depending on cell context. TGF-β has a growth inhibitory effect on epithelial cells via activation of Smad proteins (R-Smad/Co-Smad complex). TGF-β signaling is negatively regulated by the proto-oncogene Ski (Sloan Kettering Institute). Ski in turn is degraded by TGF-β signaling (Smads) via ubiquitin proteasome system. TGF-β acts like a tumor suppressor in early stages of cancer due to its inhibitory growth effect, but in late stages it acts like a tumor promoter. The main aim of this thesis was to study the regulation of corepressor Ski stability in normal and transformed hepatic cells by TGF-β signaling and Smad proteins as well as determine Ski protein subcellular localization by using immunoprecipitation and Western blot assays for these studies. The obtained data showed that the TGF-β/Smad signaling pathway caused a downregulation of Ski protein through its degradation via proteasome in HepG2 cells. In addition, the Ski protein levels were restored when Smads were restored in C9 and hepatocytes even though the activated Smads were still present. In the subcellular fractionation studies it was observed that Ski protein was mainly localized in the nucleus of HepG2 cells, whereas it was localized in both nucleus and cytoplasm in hepatocytes.  The presence of Ski in the cell cytoplasm could be explained because of low sensitivity in TGF-β signaling or translocation of Ski from nucleus to cytoplasm. C184M is a protein that binds to Ski in the cytoplasm and Ski in turn binds to Smads and inhibits their translocation from cytoplasm to nucleus, which in turn means inhibition of gene transcription that instead results in growth stimulation.

Bakgrund: Hjärtsvikt blir allt vanligare. Det krävs stor förändring och anpassning av livssituationen för både patienter och anhöriga. Många av de som får diagnosen saknar kunskap om hur de påverkas fysiskt, psykiskt och socialt. Syfte: Att belysa forskning som beskriver sjuksköterskans stöd i egenvårdsåtgärder som kan ge ökat välbefinnande hos patienter med kronisk hjärtsvikt. Metod: En litteraturstudie valdes där tretton artiklar har analyserats. Resultat: Av analysen framkom fyra huvudkategorier; Egenvård, Utbildning, Välbefinnande och Stöd. Under Stöd framkom tre underkategorier; Informativt, Professionellt och Socialt. Diskussion: Sjuksköterskan ska ge individinriktat stöd, information och utbildning för att patienten själv ska kunna ta ansvar för sin hälsa. Att tidigt informera och utbilda om sjukdomen och egenvård. Påpeka vikten av att kontrollera hälsostatus regelbundet, följa läkemedelsordinationer, förändra livsstilen, samt att involvera anhöriga utgör stor trygghet för patienten. Sjuksköterskans stödinsatser är betydande för patienten och leder till ett ökat välbefinnande.

No description available.

I takt med att Sveriges befolkning ökar och lever längre så ökar även användningen och avfallet av läkemedel. Forskare detekterar ständigt nya läkemedelssubstanser i naturen, vilka har visat sig påverka andra organismer. Enligt svensk lag har apoteken skyldighet att hantera de läkemedel som allmänheten av olika orsaker vill kassera. Apoteken har även ansvar för att informera allmänheten om hur de ska hantera sitt läkemedelsavfall och varför. Syftet med detta examensarbete var att granska av vilka orsaker allmänheten returnerar läkemedel till apoteken för destruktion, det ekonomiska värdet av avfallet och vilka slags läkemedel som kasseras via apoteken. Metoden är en litteraturstudie och sökningar gjordes i PubMed och Google. Sju artiklar och en rapport utvärderades. Resultatet i detta examensarbete visar att de vanligaste orsakerna till att läkemedel destrueras via apoteken är att läkemedelsanvändaren avlidit, utgångsdatumet passerats och att patientens behandling ändrats. Varje läkemedelsförpackning som kasseras beräknades ha ett värde på cirka 100 SEK. På en nationell nivå hanterar Sveriges apotek läkemedelsavfall till ett värde av cirka 500 MSEK per år enligt beräkningar gjorda för åren 1996-2007. Det motsvarar knappt 2 % av Sveriges årliga läkemedelsförsäljning. Majoriteten av de kasserade läkemedelsförpackningarna tillhör ATC-koderna N (Nervsystemet), C (Hjärta och kretslopp), R (Andningsorgan) och A (Matsmältningsorgan och ämnesomsättning). En nationell åtgärd skulle kunna vara att skapa en gemensam läkemedelslista för vården och apoteken för att minska mängden läkemedelsavfall. Att se över läkemedelsförmånens utformning och öka förskrivningen av startförpackningar skulle även kunna minska mängden. Resultatet i detta examensarbete visar att en minskning av allmänhetens läkemedelskassation är viktigt främst av miljöskäl. År 2011 uppskattades allmänheten slänga 250 ton läkemedel i hemmen. Apoteken har en viktig roll i att öka kunskapen bland allmänheten kring hur deras läkemedelsavfall ska hanteras.

No description available.

Cannabis är narkotika och omdiskuterat, särskilt när det gäller dess medicinska användning. Många rykten florerar om mot vad det kan användas till och ett flertal individer med olika sjukdomsbakgrund självmedicinerar sig med Cannabis. Cannabinoider som extraheras från Cannabis kan vara användbara för behandling av en rad olika sjukdomar. Detta arbete fokuserar på att ge en exposé av Cannabisalkaloidernas medicinska värde för personer som upplever smärttillstånd och dess terapeutiska effekt vid sjukdomarna Multipel Skleros (MS) och Parkinsons. Metoden som användes var en litteraturstudie och databaserna PubMed och Cochrane har använts för att ta fram informationen. Studien är baserad på fem artiklar, av vilka två fokuserar på smärtlindring, en på muskelstelhet i samband med MS, en på dyskinesi hos patienter med Parkinsons och en på tics hos individer med Tourettes syndrom. Smärtlindring noterades både i studien där patienterna led av HIV-orsakad smärta och i den neuropatiska smärtstudien. Resultatet hos Parkinsonpatienter blev att dyskinesin försämrades en aning. Hos MS patienter sågs inte någon skillnad i primära effektmåtten men däremot på vissa av de sekundära. Ingen positiv effekt kunde noteras hos patienterna i Tourette-studiens olika skalor förutom i några av deras delmoment.

Helicobacter pylori (HP) är en mycket vanlig bakterie och 50 % av jordens befolkning bär på denna bakterie.  1982 bevisade australiensarna Barry Marshall och Robin Warren att bakterien kunde överleva i magens sura miljö. Bakterien orsakar kronisk inflammation genom att skada slemhinnan i magsäcken och tolvfingertarmen och kan ge upphov till magsår. Efter upptäckten av H. pylori har Världshälsoorganisationen (WHO) deklarerat bakterien som en klass 1-carcinogen. H. pylori-behandlingen består av trippelterapi där två olika sorters antibiotika tillsammans med PPI (protonpumpshämmare) används. På grund av problematiken med antibiotikaresistens samt antibiotikaassocierade biverkningar misslyckas 35 % av H. pylori- behandling vid bruk av förstahandsalternativet. Vid misslyckande måste patienten äta tre eller flera sorters antibiotika som ger fler biverkningar. Probiotika är levande bakteriekultur av flera olika stammar av de ”goda” bakterier som återställer balansen i tarmfloran. Syftet med denna studie var att undersöka om probiotika kan vara ett komplement till antibiotikavid behandling  av  H. pylori- infektioner. Metoden som användes var litteratustudier av randomiserade kliniska studier från databasen PubMed och Google Scholar där olika trippelbehandlingar och probiotika-stammar jämförs på patienter med H. pylori. Resultat från studierna visade att för- och efteradministrering med probiotika i samband med trippelbehandling minskar bakteriehalten och förbättrar eradikeringsresultaten. Samtidigt är probiotikakomplement mycket effektivt vad gäller minskning av antibiotikaassocierade biverkningar. Slutsatsen blev att det krävs ytterligare forskning där stora, långsiktiga och placebokontrollerade studier utförs för att bestämma exakt vilken stam eller hur hög dos av probiotika som bör användas . Studieresultaten visar att tillskott med probiotika kan användas som komplement vid behandling av H. pylori-infektioner eftersom detta ökar patientens livskvalitet genom att reducera symtom som H. pylori orsakar och biverkningar från antibiotika.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is a neuropsychiatric disability and about 5 % of all children and adolescents in Sweden have been diagnosed with ADHD. The global prevalence is 5,3-7,1 %. Children diagnosed with ADHD early in life have a higher risk of ending up with addiction and criminality later in life. Common symptoms of ADHD are hyperactivity, impulsivity and difficulty in maintaining the attention. The pathophysiology of ADHD has not been established yet and is still unknown. Imbalance in neurotransmitters, proinflammatory effects, genes and diet are examples of some factors that may cause ADHD or give symptoms of ADHD. Analyses of blood samples indicate lower levels of omega-3-fatty acids among people with ADHD. Omega-3 is a polyunsaturated fatty acid and has an important roll for the brain development and preserves normal brain function. The present diet pattern is lacking omega-3-fatty acids and the people are not getting enough omega-3 that is required from the food, which could contribute to an unbalance of fatty acid levels in the body. The aim of this thesis was to investigate the potential of omega-3 and omega-6 as monotherapy and adjuvant in traditional drug treatment for children and adolescents with ADHD. Method used for this literature thesis was to search for relevant articles from the database PubMed. Five articles were selected and reviewed. The results of this study indicate that omega-3 and omega-6 as adjuvants have improved the attention deficits among the ADHD children. A combination of methylphenidate with, omega-3 and omega-6 increased the compliance, due to fewer severe side effects and also a good response to the treatment. Higher levels of total omega-3 gave a better reading capacity in children. Omega-3 can also decrease the inflammation and oxidative stress, which is indicated in the pathogenesis of ADHD. This literature review suggests that omega-3 and/or omega-6 can help to improve the ADHD symptoms and prevent the development of ADHD. The articles had few participants and more participants are needed to gain more power to the results. More research is required before omega-3 and/or omega-6 can be prescribed for children with ADHD.

No description available.