En större kunskap kring sammansättningen på bränsleblandningen som kommer in tillavfallsförbränningsanläggningarna kan ha en väsentlig positiv inverkan på driftekonomi,tillgänglighet, utsläppsnivåer och underhållsbehov av anläggningarna. I framtiden kommerdet troligen också att vara nödvändigt att kunna verifiera sammansättningen av t.ex. andelenfossilt kol i anläggningens bränsleblandning för att den skall kunna klassas i rätt skattenivå.Ett problem för att få denna bättre kunskap är att ett gram av avfallet ska utgöra en spegelbildav, och till fullo motsvara, en hel bunker på 1000-tals ton avfall. Metoder för provtagning,storleken på uttagna prover, neddelning och provberedning har stor inverkan på relevansen avanalysresultat som erhålls från laboratoriet. Även hanteringen av fraktioner som textil, metall,sten samt stora hårda plastbitar utgör problem då de är svåra att mala till den storlek somefterföljande analys kräver. Idag utesluts sådana fraktioner från provet trots att de kan habetydelse för att beskriva bränsleblandningens förbränningsegenskaper. Ytterligare ettproblem i sammanhanget är att anläggningsägarna inte alltid vet om hur mycket och vid vilkatillfällen som fraktioner har plockats bort.Mot denna bakgrund är det intressant att ta reda på vilka metoder som är lämpliga attapplicera på provtagning av fast heterogent avfallsbränsle ur avfallsbunker? Hur skall ejmalbart material hanteras på laboratoriet? Har den initiala provkvantiteten någon betydelse förkvaliteten på resultaten? Ännu en intressant fråga är hur mycket arbetsmetoden i fält och pålaboratoriet kan förenklas utan att resultaten påverkas negativt?Rapporten syftar till att sammanställa, utvärdera och komplettera metodik för provtagning,neddelning och provberedning för heterogena fasta avfallsbränslen. Syftet är även att ge ettförslag till en arbetsmetod för provtagning och analys av heterogent avfall. En empiriskundersökning har utförts i projektet för att se hur väl de metoder som nämns i teorin lämparsig för provtagning av heterogent avfallsbränsle ur avfallsbunker.Ett av de uttagna proverna var betydligt större än de övriga proverna då det fungerade som ettså kallat referensprov. Syftet med referensprovet var att undersöka relevansen ochjämförbarheten i resultaten hos de mindre proverna med det större provets resultat för atteventuellt föreslå en funktionell provkvantitet som skulle kunna ge ett representativt resultat.I det här projektet har det dock inte framkommit något som kunnat styrka att de störreproverna uppvisar ett resultat med högre kvalitet än de mindre proverna. Detta innebär attanläggningsägaren med fördel kan förenkla arbetsmetoden genom att ta ut mindre kvantiteterav varje prov. Det har dessutom i en analys av det totala provtagningsfelet visat sig attlaboratorieförfarandet bidrar med en ytterst liten del av det totala felet och att det ärprovtagningen som står för den största felkällan. Det betyder att även arbetsmetoden ilaboratoriet kan förenklas utan att mätosäkerhet ökar i någon större omfattning. Till exempelkan en mindre kvantitet användas för fortsatt partikelreducering och istället för att utföra ettstort antal värmevärdesbestämningar per prov räcker det att endast utföra två utan att förlora inoggrannhet.Genom användandet av mindre provkvantiteter underlättas hanteringen både vidanläggningen och på laboratoriet och arbetet kan förenklas och går därmed fortare att utförautan att resultatet påverkas negativt. Detta leder till lägre kostnader per provtagnings- ochanalystillfälle vilket i sin tur möjliggör att fler prov kan tas och/eller att prov kan utföras4oftare. Ett större antal provtagningar möjliggör en bättre vetskap av avfallets variation ochsammansättning över tiden. / Uppsatsnivå: D

Solid Waste Management has become an issue of increasing global concern. As the population continues to grow and consumption patterns change municipal authorities are facing immense challenges to manage the increasing amounts of solid waste in a sustainable way. This report is composed by interviews, observations and literary studies and aims to map the Solid Waste Management system of Inhaca Island in Mozambique, in order to identify challenges and recommend for further actions of improvement. At Inhaca Island, waste is deposited on an open dumpsite or otherwise buried or burned around the house yards. The lack of financial means contributes to an improper waste management on the with challenges in areas such as collecting, disposal and treatment of waste. For Inhaca Island it is important to focus on improvements of the Solid Waste Management system that are not as dependent on the financial means of Maputo municipality, such as improvement in public awareness and informal waste-picking. These factors need to be addressed before establishing a technical system. Inadequate collection and handling of waste exposes the population to hazardous waste and endanger both public health and the environment. Therefore it is important to improve the waste management conditions on the island. / I samband med att populationen ökar världen över och att konsumtionsmönstren förändras har olika kommunala myndigheter svårigheter med att hantera avfallshanteringen på ett hållbart sätt. Syftet med denna rapport är att kartlägga avfallshanteringen på Inhaca Island i Mozambique samt att identifiera olika svårigheter och att rekommendera potentiella framtidslösningar för det aktuella systemet. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer, observationer och litteraturstudier. Avfallet på Inhaca Island transporteras till en öppen dump-plats eller grävs ner eller bränns på befolkningens bakgårdar. Bristen på finansiellt stöd bidrar till en olämplig avfallshantering och därför är det viktigt att Inhaca Island fokuserar på förbättringar som inte är beroende av höga finansiella kostnader såsom information till allmänheten och den informella avfalls-plockningen. Dessa faktorer måste bli täckta innan ett tekniskt system implementeras. Det är viktigt att förbättra avfallshanteringen på ön då en bristande avfallshantering utsätter både människor och miljön för olika risker.

Biowaste Valorization (BV) includes practices that capture the value of biowaste through its conversion to high-value products. BV practices can influence the progress of various Sustainable Development Goals (SDGs) differently. BV can have several potential interactions with the SDGs (BV-SDGs interactions) that may take the form of either synergies or trade-offs. Therefore, the identification of BV-SDGs interactions is key to the successful achievement of SDGs. Sweden is a country at an advanced stage of BV implementation and can thus offer valuable insights. Through semi-structured interviews, relevant stakeholders evaluated the impact of BV on 15 selected SDGs targets in Sweden thus far. Both positive and negative effects were found, but synergies outnumbered the trade-offs with BV positively contributing to all 15 targets. However, this study also shows some potential trade-offs that require further investigation. The findings highlight the need for multidisciplinary collaboration to address BV-SDGs interactions comprehensively. The evidence provided in this study can inform the scientific community as well as other types of stakeholders towards better BV planning. The insights from the Swedish case can be valuable to Sweden and other countries in different stages in the transition to BV and a wider Circular Economy (CE). / Biowaste Valorization (BV) inkluderar metoder som fångar värdet av bioavfall genom dess omvandling till högvärdiga produkter. BV-praxis kan påverka utvecklingen av olika hållbara utvecklingsmål (SDG) på olika sätt. BV kan ha flera potentiella interaktioner med SDG (BV-SDG-interaktioner) som kan ta formen av antingen synergier eller avvägningar. Därför är identifieringen av BV-SDG-interaktioner nyckeln till ett framgångsrikt uppnående av SDG. Sverige är ett land i ett långt framskridet stadium av BV-implementering och kan därmed erbjuda värdefulla insikter. Genom semistrukturerade intervjuer utvärderade relevanta intressenter effekten av BV på 15 utvalda SDG-mål i Sverige hittills. Både positiva och negativa effekter hittades, men synergierna överträffade avvägningarna med BV som positivt bidrog till alla 15 målen. Men den här studien visar också på några potentiella avvägningar som kräver ytterligare utredning. Resultaten belyser behovet av tvärvetenskapligt samarbete för att ta itu med BV-SDG-interaktioner på ett heltäckande sätt. Bevisen som tillhandahålls i denna studie kan informera vetenskapssamhället såväl som andra typer av intressenter mot bättre BV-planering. Insikterna från det svenska fallet kan vara värdefulla för Sverige och andra länder i olika skeden av övergången till BV och en bredare cirkulär ekonomi (CE).