I undersökningen har en kvalitativ studie använts bestående av postenkäter. Syftet med studien är att undersöka tre förskolors utemiljöers fasta material. De valda förskolornas utemiljöer är byggda under tre olika årtionden. Förskolegårdarna har studerats av oss genom observationer, foto och postenkäter till pedagogerna. I postenkäten har pedagogerna fått besvara hur de upplever den egna förskolegårdens fasta material. Antalet svarande pedagoger uppgick till 30 stycken.Gemensamt för alla tre förskolorna är att pedagogerna saknar fast material i utemiljön för att kunna bedriva ett utvecklande och undersökande arbetssätt tillsammans med barnen, speciellt saknar de klättringsmöjligheter som främjar barnens motoriska behov. Två förskolor saknar en stor plan öppen yta för samarbetsövningar samt tillgång till vatten. Alla pedagogerna i undersökningen är eniga om att det fasta materialet stimulerar barnen såväl språkligt, socialt, motoriskt och kognitivt, då materialen hjälper barnen att samtala, turas om, röra sig och fantisera i den dagliga leken. På en av de äldre förskolorna anser pedagogerna att gården är för liten i förhållande till antalet barn som vistas där. De menar att storlek och utformning inte ger dem de förutsättningar som behövs för att kunna bedriva verksamheten utifrån läroplanens intentioner.Undersökningen visar att förskolornas utemiljöer skiljer sig åt i storlek, vegetation, standard samt utformningen, vilken pedagogerna inte anser sig kunna påverka. Betydande skillnader finns mellan äldre och nyare förskolegårdar. Den nybyggda förskolegården har flera variationer av fasta lekredskap samt färggladare material.