En pigmentpasta består av ett antal olika kemikalier som alla bidrar med en specifik egenskap. Färgpigment, bindemedel och förtjockare är de tre komponenter som måste finnas i tryckpastan. Nackdelar med pigmenttryck är att trycket kan få dålig färg- och gnidhärdighet eftersom pigmentet inte tas upp av fibern utan binder till substratet genom ett bindemedel. Gnid- och tvätthärdighet bestäms nästan helt av vilket bindemedel som används. Vid pigmentryckning är bindemedlen som används oftast vattenbaserade syntetiska emulsionspolymerer.Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur man kan optimera pigmenttryck och dess färg- och gnidhärdighet. En del av arbetet bestod av en laborationsdel där målet var att utvärdera hur olika fixeringsparametrar och olika bindemedel i en pigmentpasta kan påverka slutresultatet.I experimentet användes fyra olika bindemedel; Jaypol B2, Jaypol B3, Tubifast AS 40 och Tubifast ABN 10. För varje bindemedel gjordes två olika pastor. En pasta med 200 g/kg bindemedel och en pasta med 300 g/kg bindemedel. På proverna utfördes tester för gnidhärdighet och färghärdighet mot tvätt för att kunna utvärdera de olika bindemedlen. Testerna visade ett klart samband mellan en ökad koncentration av bindemedel i tryckpastan och en bättre färg- och gnidhärdighet. För att få bra egenskaper på ett pigmenttryck är det viktigt att det fixeras ordentligt. Om trycket inte fixeras tillräckligt kan inte bindemedlet binda fast pigmentet till textilen vilket ger dåliga härdigheter. Testerna visade att det inte finns någon optimal fixeringstid eller temperatur som gäller för alla tryck. Varje enskilt tryck kräver speciella förhållanden för att få så optimala egenskaper som möjligt. / <p>A pigment paste consists of a number of different chemicals that all contribute with a specific property. Color pigment, binder and thickener are the three components that must exist in the printing paste. The disadvantage of pigment printing is that the print may have poor color and crock fastness because the pigment is binding to the substrate by a binder and is not being absorbed by the fiber. Wash and crock fastness are determined almost entirely by which binder that are used. The binders that are used in pigment printing are usually water-based synthetic emulsion polymers. The purpose of this study was to examine how to optimize a pigment print and its color and crock fastness. The work included a laboratory test where the focus was to evaluate how different fixation parameters and different binders in a pigment paste can affect the final result. In the experiment four different binders were used; Jaypol B2, Jaypol B3, Tubifast AS 40, Tubifast ABN 10. For each binder two different pastes were made. One paste with 200 g/kg binder and one paste with 300 g/kg binder. Tests were made on the samples for crock fastness and color fastness to washing with the purpose to evaluate the various binders. The tests showed a clear correlation between an increased concentration of binder in the printing paste and a better color and crock fastness. In order to obtain good properties of a pigment print it is vital that the fixation is done properly. If the print is not adequately fixated the binder cannot attach the pigment to the fabric, resulting in poor fastness. The tests showed that there is no optimal fixation time or temperature for all prints. Each individual print requires special settings to obtain as optimal properties as possible</p><p>Program: Textilingenjörsutbildningen</p>