Background One of the challenges to public health in Sweden is the consumption of excessive saturated fat and too little unsaturated fat. The National Board of Health and Welfare (NBHW), the Swedish National Food Agency (SNFA) and the health sector work together to tackle such challenges, through educating the public on healthy dietary habits. The SNFA provides guidelines for all nutritional information but some of the guidelines have often been questioned leading to uncertainty and differing attitudes towards the consumption of fat in particular. Aims The study’s aim was to compare healthcare professionals’ attitudes to dietary fat and fat consumption to those of non-health professionals. A further aim was to assess if the named two groups gave advice on dietary habits. Method An online questionnaire survey was carried out with the participation of 260 adults recruited through convenience sampling. The questionnaire comprised 13 questions and the data collected were compiled in Microsoft Excel then imported to IBM SPSS 20.0., for processing and analysis. Results were analyzed using chi-square tests with p<0.05. Results A total of 73 healthcare professionals and 187 non-health professionals took part in the study.  Significantly more healthcare professionals than non-health professionals knew and were positive to established dietary advice regarding fat. There were however no differences between the two groups in the consumption of hard dietary fats. Both groups gave advice on dietary habits. Conclusions Healthcare professionals can be perceived as more knowledgeable than non-health professionals on fat consumption. The sharing of dietary advice by healthcare professionals may therefore lead to positive developments regarding those dietary guidelines that have often been questioned. This however requires that the healthcare professionals act professionally and separate what they do in private from what they advise their patients. / Bakgrund En av utmaningarna för folkhälsan i Sverige är konsumtion av för mycket mättat fett och för lite omättat fett.  Socialstyrelsen, det svenska Livsmedelsverket (SLV) och hälsosektorn arbeta tillsammans för att hantera utmaningen genom att utbilda allmänheten om goda matvanor. SLV ger riktlinjer för all näringsinformation men vissa av dessa har ifrågasatts vilket leder till osäkerhet och varierande inställning till just fett och dess konsumtion. Syfte Studiens syfte var att studera attityder till fett och fettkonsumtion bland hälso- och sjukvårdspersonal och icke-vårdpersonal.  Ytterligare syfte var att se om de två grupperna gav råd om matvanor. Metod En webbaserad enkätundersökning genomfördes med deltagandet av 260 vuxna som rekryterades genom bekvämlighetsurval. Enkäten bestod av 13 frågor.  Data som samlades in sammanställdes i Microsoft Excel och fördes sedan över till IBM SPSS 20.0 för bearbetning och analys. Resultaten analyserades genom att använda chi-två test med p < 0,05. Resultat Totalt deltog 73 hälso- och sjukvårdspersonal och 187 icke-vårdpersonal i studien. Betydligt fler hälso- och sjukvårdspersonal än icke-vårdpersonal visste om och var positiva till etablerade kostråd om fett. Det fanns dock inga skillnader mellan de två grupperna i konsumtionen av hårda fetter i kosten. Båda grupperna gav råd om matvanor. Slutsatser Hälso- och sjukvårdspersonal kan upplevas som mer kunniga än icke-vårdpersonal angående fettkonsumtion. Råden om matvanor från hälso- och sjukvårdspersonal kan därför leda till positiv utveckling när det gäller de kostråd som ofta ifrågasätts. Detta kräver dock att hälso- och sjukvårdspersonalen agerar professionellt och separerar vad de gör privat och råd de ger till patienter.