Bakgrund Idag är LCHF (Low-carbohydrate High-fat) en populär diet. Forskningen som finns inom området fokuserar mycket på viktnedgång. Därför är det intressant att undersöka kosten genom att analysera dess sammansättning och jämföra med rekommendationerna enligt Nordiska näringsrekommendationer (NNR). Syfte Utveckla fyra-veckors menyer för LCHF-kost samt en blandkost enligt NNR inför en RCT-studie. Undersöka om det finns risk för lågt intag av vitaminer, mineraler och kostfibrer enligt NNR:s rekommendationer för unga kvinnor (18-30 år) vid en LCHF-kost. Undersöka möjligheterna att uppnå rekommenderade nivåer av vitaminer, mineraler och kostfibrer med en blandkost enligt NNR:s rekommendationer för unga kvinnor. Undersöka om unga kvinnor provat att minska sitt kolhydratintag i relation till önskan om viktnedgång samt om de provat någon diet. Metod Menyer för LCHF- och NNR-koster komponerades och näringsberäknades i DietistNet. LCHF-menyerna togs fram utifrån riktlinjer om <25 g kolhydrater/dag. En enkät skapades och spreds via Facebook. Materialet analyserades i IBM SPSS 21 med ANOVA- och Chi 2-test. Resultat Nivån av vitamin D var lägre än rekommendationen enligt NNR i de planerade kosthållningarna. I LCHF-kosten var nivåerna av järn och kostfibrer låga samt innehållet av mättat fett högt. I NNR-kosten var det svårt att uppnå rekommenderat intag av järn för kvinnor i fertil ålder. Enkäten visade ett samband mellan att ha provat att minska sitt kolhydraintag och önskan om viktnedgång. Den visade även att lågkolhydratdieter är den mest testade diettypen. Slutsats Den planerade LCHF-kosten innehöll lite kostfibrer och mycket mättat fett i förhållande till NNR. Varken LCHF- eller NNR-kosten uppnådde NNR:s nya rekommendation för Vitamin D. LCHF var den diet som flest enkätdeltagare hade testat. Detta visar att LCHF är en populär diet och att dess eventuella konsekvenser bör uppmärksammas

Många konsumenter är idag mycket hälsomedvetna och önskar att äta en hälsosam kost, men möter i sin vardag ett flertal problem. Livsmedelsval kan handla om ställningstaganden och identitet, prismedvetenhet och miljömedvetenhet. Många faktorer påverkar synen på vad som är en hälsosam kost. Livsmedelsvalet blir därför ett komplext vardagsproblem för konsumenten. Det påverkas i viss mån av begrepp från den mediala debatten kring livsmedel, kost och hälsa. Syftet med den här studien var att undersöka vad ett urval av konsumenter äter och vad de anser att de borde äta. Ett ytterligare delsyfte var att studera vad en hälsosam kost kan vara enligt respondenterna i studien. Detta gjordes genom sex semi-strukturerade intervjuer och ett livsmedelsfrekvensformulär på webben med fyrahundra respondenter. Det fanns skillnader mellan respondenternas uppskattade konsumtion av olika livsmedel och deras uppfattningar om hur ofta dessa livsmedel bör ingå i en hälsosam kost. Respondenternas uppfattning om hur den hälsosamma kosten ska se ut samstämmer till stor grad med Livsmedelsverkets näringsrekommendationer från 2004 samt förslaget till Nordiska Näringsrekommendationer från juni 2012. Män och kvinnors uppfattningar om hur ofta livsmedel passar in i den hälsosamma kosten skiljde sig åt. Mäns bild av hälsosam kost inkluderar i högre grad livsmedel som exempelvis korv och processat kött, godis och snacks, medan kvinnors bild oftare  inkluderar frukt, bär och grönsaker. Respondenten var överlag välinformerad och visste hur en hälsosam kost bör komponeras enligt nuvarande riktlinjer. / Most consumers today are very health conscious and wish to eat a healthy diet, but they are faced with several problems in their everyday lives. Food and product choices can be about taking a stance and showing your identity, whether that is as a price conscious or environmentally conscious customer. As such many factors are in play when the consumer decides what a healthy diet is. The choice of diet and food thus becomes a complex everyday challenge. This is influenced by the debate around food and health in what is termed the mass media. The purpose of the study was to show how a sample of Swedish consumers percieve a healthy diet, the relation of said perception to comming nutrition reccommendations and the consumers’ views of diet and health. The study used semi-structured interviews as well as a web-based food frequency questionnaire with fourhundred respondents. Interviews centered on concepts of healthy diet and unhealthy diet, as well as the meaning of words frequently used in the debate around diet and health in mass media. The consumer’s view of a healthy diet mainly coincides with Swedish Nutritional Recommendations from 2004 and the proposal for Nordic Nutrition Recommendations from June, 2012. There are differences in the opinions of male and female subjects between self-estimated food consumption, the view of what a healthy diet should look like and on how often the defined food items should be consumed. A higher frequency of consumption of food items that the proposal for the Nordic Nutrition Recommendations have recommended be reduced, such as sausages, snacks and sweets was more acceptable to men than to women. Women’s perception of a healthy diet included a higher frequency of consumption of food items that the proposal for the Nordic Nutrition Recommendations have recommended be increased, such as fruits, berries and vegetables. Over all, the subjects were well informed and knowledgeable about what constitutes a healthy diet.

Background One of the challenges to public health in Sweden is the consumption of excessive saturated fat and too little unsaturated fat. The National Board of Health and Welfare (NBHW), the Swedish National Food Agency (SNFA) and the health sector work together to tackle such challenges, through educating the public on healthy dietary habits. The SNFA provides guidelines for all nutritional information but some of the guidelines have often been questioned leading to uncertainty and differing attitudes towards the consumption of fat in particular. Aims The study’s aim was to compare healthcare professionals’ attitudes to dietary fat and fat consumption to those of non-health professionals. A further aim was to assess if the named two groups gave advice on dietary habits. Method An online questionnaire survey was carried out with the participation of 260 adults recruited through convenience sampling. The questionnaire comprised 13 questions and the data collected were compiled in Microsoft Excel then imported to IBM SPSS 20.0., for processing and analysis. Results were analyzed using chi-square tests with p<0.05. Results A total of 73 healthcare professionals and 187 non-health professionals took part in the study.  Significantly more healthcare professionals than non-health professionals knew and were positive to established dietary advice regarding fat. There were however no differences between the two groups in the consumption of hard dietary fats. Both groups gave advice on dietary habits. Conclusions Healthcare professionals can be perceived as more knowledgeable than non-health professionals on fat consumption. The sharing of dietary advice by healthcare professionals may therefore lead to positive developments regarding those dietary guidelines that have often been questioned. This however requires that the healthcare professionals act professionally and separate what they do in private from what they advise their patients. / Bakgrund En av utmaningarna för folkhälsan i Sverige är konsumtion av för mycket mättat fett och för lite omättat fett.  Socialstyrelsen, det svenska Livsmedelsverket (SLV) och hälsosektorn arbeta tillsammans för att hantera utmaningen genom att utbilda allmänheten om goda matvanor. SLV ger riktlinjer för all näringsinformation men vissa av dessa har ifrågasatts vilket leder till osäkerhet och varierande inställning till just fett och dess konsumtion. Syfte Studiens syfte var att studera attityder till fett och fettkonsumtion bland hälso- och sjukvårdspersonal och icke-vårdpersonal.  Ytterligare syfte var att se om de två grupperna gav råd om matvanor. Metod En webbaserad enkätundersökning genomfördes med deltagandet av 260 vuxna som rekryterades genom bekvämlighetsurval. Enkäten bestod av 13 frågor.  Data som samlades in sammanställdes i Microsoft Excel och fördes sedan över till IBM SPSS 20.0 för bearbetning och analys. Resultaten analyserades genom att använda chi-två test med p < 0,05. Resultat Totalt deltog 73 hälso- och sjukvårdspersonal och 187 icke-vårdpersonal i studien. Betydligt fler hälso- och sjukvårdspersonal än icke-vårdpersonal visste om och var positiva till etablerade kostråd om fett. Det fanns dock inga skillnader mellan de två grupperna i konsumtionen av hårda fetter i kosten. Båda grupperna gav råd om matvanor. Slutsatser Hälso- och sjukvårdspersonal kan upplevas som mer kunniga än icke-vårdpersonal angående fettkonsumtion. Råden om matvanor från hälso- och sjukvårdspersonal kan därför leda till positiv utveckling när det gäller de kostråd som ofta ifrågasätts. Detta kräver dock att hälso- och sjukvårdspersonalen agerar professionellt och separerar vad de gör privat och råd de ger till patienter.

Bakgrund Livsmedelsverket ger rekommendationer för hur allmänheten bör äta för att förebygga folksjukdomar och ha ett hälsosamt liv. Att äta lunch ute har ökat genom åren och människor har blivit mer medvetna om att då göra hälsosamma val, trots att utbudet av detta kan variera. Studier har visat att människor tenderade att göra bättre val om restaurangerna var tydliga med att märka ut hälsosamma val på sina menyer.  Syfte Syftet var att studera hur restauranger med lunchservering planerar sina menyer, vad de förhåller sig till och hur man väljer ut vilka rätter som ska serveras.  Metod Kvalitativa intervjuer har genomförts med elva olika restauranger, där materialet sedan har transkriberats, kodats, kategoriserats och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.   Resultat Ekonomin och gästernas efterfrågan låg i fokus när valet av rätter till menyn planerades. Smaken var viktigare än näringsrekommendationerna samt att variation prioriterades. Även om näringsrekommendationerna inte följdes, så förhöll sig restaurangerna till riktlinjerna om råvarornas ursprung, produktion och kvalité.   Slutsats Gästens efterfrågan, råvaror och dess kvalité samt pris var centrala delar i menyplaneringen. Mer kunskap kring näringsrekommendationer behövs bland restaurangpersonal då de ansåg att smak och kvalité skulle försämras om rekommendationer skulle följas. Ansvaret för hälsosamma val ligger både hos allmänheten och restaurangerna. / Background The Swedish Food Agency has recommendations for the population to follow, in order to prevent widespread diet and lifestyle related diseases and to keep a healthy life. Through the years the habit of having lunch out has increased and people have become more aware of the healthy choices, even though those options can vary. Studies showed that people tended to make better choices if the restaurants explicitly labelled the healthy options in their menus.  Objective The aim of this study was to find out how lunch restaurants plan their menus, what dietary recommendations and guidelines they rely on and how they make the choice of what dishes they will serve.   Method Qualitative interviews have been done with eleven different restaurant owners and that material then got transcribed, coded, categorized and analyzed.  Results The economy and the guests’ demands were in focus when the choice of dishes was made and the menu was planned. Firstly, the taste was more important than nutrition recommendations, and secondly, the variation, both on the plate and over time was prioritised. Another result was that the nutrition recommendations were not followed but concerning the origin, the fabrication and the quality of the products the restaurants followed the present dietary recommendations and guidelines.  Conclusion Guests demand, ingredients and its quality and price were central parts of the menu planning. The restaurant staff need more knowledge about the nutrition recommendations, since their opinions that taste and quality are reduced because of them are wrong. The responsibility of healthy choices lies in both the society and the restaurants.

Bakgrund Barns matvanor grundläggs tidigt i livet. För att växa och utvecklas optimalt behöver maten som serveras till barnet vara näringsrik. Det är viktigt att se till helheten då varje måltid inte behöver vara näringsmässigt komplett. År 2003 publicerades kostundersökningen Riksmaten Barn som visade att barns matvanor var ofördelaktiga, och skiljer sig från den typ av kost som rekommenderas i de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR). Det finns flera faktorer som påverkar vilken mat som serveras till barn, däribland vårdnadshavarens utbildningsnivå och ålder. Syfte Undersöka vårdnadshavares val av livsmedel till barn i åldrarna 1–6 år samt om det fanns skillnader i livsmedelsval beroende på utbildningsnivå och ålder. Metod En kvantitativ metod i form av en webbaserad enkätundersökningen genomfördes i september 2023. Totalt deltog 798 personer i studien varav 1 uteslöts. Data bearbetades och analyserades därefter med hjälp av Chi2-test, Kruskal-Wallis Test och Mann-Whitney U-test. Resultat Majoriteten av deltagarna var kvinnor och de flesta deltagarna hade en högre utbildningsnivå. Andelen deltagare som uppskattade att deras barn åt följande livsmedelsgrupper minst en gång per dygn var: 64,2% för frukt och bär, 49,3% för grönsaker och 18,6% för grova grönsaker och rotfrukter. Andelen deltagare som uppskattade att deras barn åt hel fet fisk samt hel mager fisk färre än tre gånger per månad var 71,8% respektive 67,4%. Resultatet visade på några skillnader beroende på deltagarnas utbildningsnivå och ålder, till exempel uppskattade deltagare med högre utbildningsnivå att deras barn åt frukt, bär och grönsaker oftare än barn till deltagare med lägre utbildningsnivå. Slutsats Många deltagare uppskattade att deras barns intag av frukt och bär följde rekommenderat intag från Livsmedelsverket. För flera livsmedelsgrupper, som till exempel grova grönsaker och rotfrukter, var andelen som uppskattade barnets intag utanför rekommendationen större. Denna studie fann några skillnader mellan deltagarnas utbildningsnivå, ålder och deras uppskattning av barnets intag, vilket indikerar att det finns ett visst utvecklingsbehov där insatser riktade mot specifika grupper kan behövas.

The Danubian Plain is nothern part of the Pannonian Plain and in terms of palaeobotanical research it is an entirely unexplored area. However, this region is assumed to contain cryptic glacial refugia and migration routes of thermophilous biota northward after the Last Glacial Maximum. The late-glacial and Holocene natural long-term succession and temporal changes in the composition of plant communities of lowland lakes in the Slovakia is unknown. Šúr, a National Nature Reserve is a former lake, presently overgrown by alder carr forest. Successional development since the late-glacial was studied along two profiles. Macrofossil analysis was carried out on lake sediments extending to the Middle Pleniglacial (OIS 3). Using knowledge of the modern ecological requirements of taxa, past environmental conditions were reconstructed. The historical biogeography of selected plant species in Europe during the late- glacial and Holocene is also discussed. During the Middle Pleniglacial Myriophyllum spicatum and Chara sp. grew in the lake. During the late-glacial shallow basin contained a calcareous, meso- to eutrophic lake with Potamogeton filiformis, P. praelongus, Ranunculus subgen. Batrachium etc. During the early Holocene these elements disappeared and thermophilous plants immigrated, such as the...

Syftet med studien var att undersöka svenska kvinnors och mäns erfarenheter av populärvetenskapliga dieter samt de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR), deras kunskaper om kost och källor till kostinformation. Syftet var även att undersöka om det fanns några skillnader mellan kvinnor och män, samt mellan låg- och höginkomsttagare. Metoden är en kvantitativ, randomiserad tvärsnittsstudie som genomfördes genom spridning av en webbenkät via sociala medier. Totalt deltog 217 personer i studien. T-tester har genomförts, dels för att undersöka skillnaderna ur ett genusperspektiv, men även mellan olika socioekonomiska grupper. Resultatet visade att majoriteten av deltagarna inte kände till NNR eller att Livsmedelsverket utgår ifrån dessa och att NNR når inte ut i samma grad som populärvetenskapliga dieter via media och sociala medier. Tallriksmodellen var den kosthållning som ansågs mest tillförlitlig, men få hade tillämpat den i praktiken. LCHF och ViktVäktarna var de dieter som nådde ut bäst via media och sociala medier och det var även dessa dieter som flest deltagare hade provat. Fler kvinnor än män hade någon gång provat en diet och hade även provat ett högre antal dieter per person. Fler höginkomsttagare än låginkomsttagare hade provat någon diet, men antal dieter per person var högre bland låginkomsttagare. Höginkomsttagare uppgav i högre grad goda eller mycket goda teoretiska och praktiska kunskaper om kost jämfört med låginkomsttagare. Slutsatsen är att NNR skulle behöva nå ut bättre till allmänheten för att fler skulle kunna ta del av och tillämpa deras kostråd. Utövare inom hälsopromotion kan ha nytta av att förstå vad kvinnor och män samt personer inom olika socioekonomiska grupper använder sig av för källor till kostinformation för att kunna göra riktade hälsopromotiva insatser.