Syftet med studien var att undersöka svenska kvinnors och mäns erfarenheter av populärvetenskapliga dieter samt de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR), deras kunskaper om kost och källor till kostinformation. Syftet var även att undersöka om det fanns några skillnader mellan kvinnor och män, samt mellan låg- och höginkomsttagare. Metoden är en kvantitativ, randomiserad tvärsnittsstudie som genomfördes genom spridning av en webbenkät via sociala medier. Totalt deltog 217 personer i studien. T-tester har genomförts, dels för att undersöka skillnaderna ur ett genusperspektiv, men även mellan olika socioekonomiska grupper. Resultatet visade att majoriteten av deltagarna inte kände till NNR eller att Livsmedelsverket utgår ifrån dessa och att NNR når inte ut i samma grad som populärvetenskapliga dieter via media och sociala medier. Tallriksmodellen var den kosthållning som ansågs mest tillförlitlig, men få hade tillämpat den i praktiken. LCHF och ViktVäktarna var de dieter som nådde ut bäst via media och sociala medier och det var även dessa dieter som flest deltagare hade provat. Fler kvinnor än män hade någon gång provat en diet och hade även provat ett högre antal dieter per person. Fler höginkomsttagare än låginkomsttagare hade provat någon diet, men antal dieter per person var högre bland låginkomsttagare. Höginkomsttagare uppgav i högre grad goda eller mycket goda teoretiska och praktiska kunskaper om kost jämfört med låginkomsttagare. Slutsatsen är att NNR skulle behöva nå ut bättre till allmänheten för att fler skulle kunna ta del av och tillämpa deras kostråd. Utövare inom hälsopromotion kan ha nytta av att förstå vad kvinnor och män samt personer inom olika socioekonomiska grupper använder sig av för källor till kostinformation för att kunna göra riktade hälsopromotiva insatser.