Den här rapporten har studerat ett 10kV kabelförband och redovisat risk-värdet för alla inkluderande ledningar. Syftet för arbetet är att vidareutveckla felstatistiken på Göteborg Energi Nät AB (hädanefter GENAB) och utifrån den identifiera vilka ledningar som har störst risk för framtida fel. För att bygga en felstatistik för ledningarna har även arbetet inneburit att skapa riktlinjer för vad som ska tolkas som ett historiskt fel. Tillvägagångssättet har varit att granska alla ledningar för först hitta alla fel (skarv- och kabelfel). Efter första granskningen kunde alla riktlinjer skapas och därefter har felstatistiken kunnat byggas upp. När felstatistiken är fulländad har alla ledningar granskats igen och alla kabellängder och skarvar har fått varsitt risk-värde. Därefter har alla ledningar ett eget värde och kan lätt jämföras och analyseras med varandra. Resultatet för rapporten visar att de långa ledningarna (över 2km) har lätt för att få ett högt risk-värde. Samtidigt som det finns korta ledningar som har ett högt risk-värde likaså en lång ledning har ett lågt. Det som bidrar till att en ledning får ett högt värde är om det finns många skarvar av typen plast/plast. Det som bidrar till ett högt värde från kablar är om det finns många PEX-kablar som är över 20 år eller FCJJ-kablar som är runt 70 år. / This report has studied a 10kV cable connection and reported the risk value för all inclusive cable wires. The purpose was to further develop the fault statistics at Göteborg Energi Nät AB (henceforth GENAB) and to identify which wires are most at risk for future faults. To build a fault statistic for the wires, the work has also meant creating guidelines for what should be interpreted as a historical fault. The approach has been to first examine all wiring to find all faults (joints and cable faults). After the first examination, all guidelines could be created and then the fault statistics could be built up. When the fault statistics are complete, all wires have been re-examined and all cable lengths and joints have each received a risk value. After that, all wires have their own value and can easy be compared and analyzed between each other. The results of the report show that the long wires (over 2km) are easy to get a high risk value. While there are short wires that have a high risk value as well as a long wire has a low. What contribute a wire get a high value is if there are many joints of the type plastic/plastic. What3contributes to a high value from cables is whether there are many PEX-cables that are over 20 years old or FCJJ-cables that are around 70 years old.

Tillståndsbaserat underhåll är en gren under kategorin förebyggande underhåll. Denna typ avunderhåll går ut på att undersöka och analysera tillståndsvariabler i ett system för att kunnabestämma systemtillståndet. Beroende på systemtillstånd kan sedan förebyggande elleravhjälpandeunderhåll planeras. Idag finns det ca 300 frånskiljande brytare installerade i detsvenska stamnätet. Svenska kraftnät planerar att införa tillståndsövervakning i form avtillståndskontroller på dessa brytare. Denna studie har sammanställt de tillståndsvariabler som kanmätas under en tillståndskontroll. En teori om hur inspektionsintervall för tillståndskontroll kanbestämmas presenteras. Denna teori visar hur ett lämpligt inspektionsintervall tas fram genom attstudera och anpassa felhistorik till en statistisk modell. Intervallet bestäms sedan genom att fördelatillgängliga resurser med hänsyn till modellen för att maximera nyttan av tillståndskontrollerna.Teorin tillämpas på ABB:s frånskiljande brytare HPL420B2. Resultatet visar att tillståndskontrollmed inspektionsintervall framtagna enligt teorin som presenteras i denna studie är lämplig attanvända för lednings-, kabel-, transformator- och samlingsskenebrytare. Tillståndskontroll är intelämpligt att utföra på shuntkondensator- och shuntreaktorbrytare. En sidostudie har utförts för attundersöka om det kan finnas något samband mellan funktionskontroll och fel efterfunktionskontroll i brytare. Denna sidostudie har utförts genom att studera tid till fel efterfunktionskontroll och genom att anpassa tiderna till en statistisk modell för att sedan studerafelintensitetsfunktionen. Resultatet visar att det kan finnas ett samband men det finns osäkerhet iresultatet. Det skulle behövas fler observationer för att få noggrannare resultat och kunna dra enslutsats. Slutsatsen av arbetet visar att tillståndskontroll är lämplig att använda för ledning-, kabel-,transformator- och samlingsskenebrytare. Inspektionsintervall för dessa brytare har tagits fram idenna studie. Tillståndskontroller rekommenderas inte för shuntreaktor ochshuntkondensatorbrytare. Istället rekommenderas införandet av online tillståndsövervakning fördessa brytare. För att kunna dra en slutsats om samband mellan funktionskontroll och fel efterfunktionskontroll, behöver sidostudien kompletteras med fler observationer.

Positioneringssystem har en vital roll när det gäller att kontrollera säkra tågrörelser. Det finnsmånga olika typer av positioneringssystem. Det här arbetet behandlar hur axelräknare, communications-based train control (CBTC) och olika typer av spårledningar fungerar. Det innehåller ocksåen analys av växelströmsspårledningar och axelräknare med RAMS-parametrar (Reliability, Availability,Maintenance and Safety) som utgångspunkt för att dra slutsats om vilken typ som passar bästför Trafikförvaltningens spårburna banor. Genom intervjuer med erfarna personer inom järnvägsbranscheni Stockholm erhölls kunskap om för- och nackdelar med olika system. En felträdsanalys(FTA) utfördes för axelräknare och spårledningar för att åskådliggöra potentiellt farliga situationer.Felstatistik för två järnvägsbanor togs fram för att visa felfrekvens för en bana med axelräknare ochen bana med spårledningar. Resultatet är inte entydigt men visar ändå att axelräknare undvikerfelkällor som finns hos spårledningar. Det som tydligast kommit fram var att förvaltningen behöverstandardisera till färre typer av system för de olika banorna. Det skulle underlätta vid förvärvandetav personal med rätt kompetens som ska utföra underhåll. Det skulle också göra det lättare att säkerställatillgången till ersättningsprodukter. / Positioning systems have a vital role in securing safe movement of trains. There are many differenttypes of positioning systems. This thesis is about how axle counters, communications-based traincontrol (CBTC) and different kinds of track circuits operate. It also contains an analysis of AC-trackcircuits and axle counters with RAMS-parameters (Reliability, Availability, Maintenance and Safety)as guide points to make a conclusion of what type of system that best suits for Stockholm PublicTransports railway tracks. Through interviews with experienced persons within the railway industryin Stockholm knowledge of pros and cons of different systems was obtained. A fault tree analyses(FTA) was made for axle counters and track circuits to visualize potentially hazardous situations.Failure statistics were produced to show failure frequency for one track with axle counters and onetrack with track circuits. A clear result was not shown but it can be concluded that sources of failurethat are prone to track circuit systems can be avoided using axle counters. What became evident isthat the management need to standardize to a fewer amount of different positioning systems. Itwould make it easier to find available personnel with the required skills for doing maintenance. Thiswould also have a benefit when securing maintenance supplies.