Thesis (Ph.D.)--York University, 2003. Graduate Programme in Psychology. / Typescript. Includes bibliographical references (leaves 246-264). Also available on the Internet. MODE OF ACCESS via web browser by entering the following URL: http://wwwlib.umi.com/cr/yorku/fullcit?pNQ99142

Thesis (Ph. D.)--Ohio State University, 1981. / Includes vita. Includes bibliographical references (leaves 205-216). Available online via OhioLINK's ETD Center.

År 2006 valde tidskriften 00-tal att tillägna ett av sina nummer den avlidne författaren Mare Kandre. Vad som framgår i detta nummer är att hennes verk och liv har påverkat många, särskilt andra författare. Många har inspirerats och engagerats av henne och känslorna flödar då hon kommer på tal. Citatet ovan är hämtat från Jonas Thentes artikel ”Det låg en skugga över världen igen” publicerad i just detta nummer (2006:23) där han redogör för Kandres verk och hur de har påverkat honom. Den litterära text han talar om i citatet är den åttonde novellen i hennes näst sista bok, Hetta och vitt (2001), som uppenbarligen framkallade en hel känslostorm hos honom. Han beskriver i artikeln hur han i det närmaste hatade henne ett tag på grund av just denna novell. Ärligheten blev för mycket. Novellen berättar om en ensamstående, nybliven mors kamp med att uppfostra och hantera sitt barn. Tillvaron beskrivs praktiskt taget som ett helvete och den omtalade ovillkorliga moderskärleken som enligt norm infinner sig när en kvinna blir mor är här svår att hitta. Enligt Thente är ärligheten så total att den blir svår att greppa och hantera som förälder. Barnet gestaltas som en kropp snarare än som en människa; en kropp som inte slutar skrika och störa. Oavsett vad Kandres noveller eller texter handlar om har de det gemensamt att de berör. Hon rör sig över vitt skilda ämnen som krig och föräldraskap och gör det på ett enkelt och okonstlat vis, ofta med just kroppen och det fysiska som ett viktigt element. Just den åttonde novellen i Hetta och vitt var den första texten av Kandre jag läste och precis som hos Jonas Thente väckte den ett antal känslor hos mig vid första läsningen, dock inte av samma karaktär som hans ilska. Istället upplevde jag ärligheten som uppfriskande och välbehövlig då bilden av moderskapet, eller föräldraskapet för den delen, ofta är relativt ensidig. Att få barn beskrivs i diverse tidningar och böcker som något fantastiskt underbart och hedrande, och även om detta på många sätt stämmer och väger upp för allt annat så finns det andra aspekter av fenomenet. Kandre är med andra ord inte rädd för att behandla ämnen som i stort sett är tabubelagda. Även om Thentes reaktion är kraftigt negativ så framkallades den av Kandres ärlighet, förmåga att förmedla en känsla och enligt många skulle det nog ses som toppbetyg. Alla dessa känslor och all den uppskattning Kandre har fått har fångat mitt intresse, därför följer här en litteraturvetenskaplig analys av just Hetta och vitt. Enligt mina efterforskningar blir det den första.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka och jämföra hur kvinnor framställs som hjältar i två samtida actionfilmer. Metod: I denna studie har vi på ett komparativ sätt analyserat två samtida actionfilmer. Vi har använt oss av av kritisk diskursanalys inspirerad av Norman Fairclough’s modell och även Van Dijks analys på mikro­ och makronivå. Dessa metoder är tillämpbara på studien då de berör ämnen som analys av text i relation till sociala och kulturella aspekter, samt hur representationer kan forma strukturer och praktiker av en social natur. Semiotik har även använts som ett verktyg i analysen av symboler och tecken i materialet. Denna metod har varit viktig i arbetet med att analysera det som inte sägs med ord i filmerna. Exempelvis symboler och annat som finns med för att skapa mening.  Resultat: Studien visar att de båda huvudkaraktärerna som undersökts och jämförts i respektive film framställs på olika vis, med det finns även en hel del likheter. I vissa aspekter är framställningen relativt stereotypisk, men en del faktorer utmanar rådande normer och visar på en utveckling i framställningen av kvinnor som hjältar.

Kvinnor som leder khutbah Uppsatsen bygger på tre primära frågor varav den ena är vad Koranen säger om kvinnans ställning inom islam, den andra vad som krävs av en kvinna för att leda bön och den tredje om det skiljer sig att vara kvinna i en västerländsk kontext från att vara kvinna i en muslimsk kontext för att kunna erhålla rollen som böneledare. De kvinnliga muslimska feministerna, som redovisas i uppsatsen, är västerländska konvertiter med en hög akademisk västerländsk utbildning inom islam. De muslimska indonesiska feministerna har även de inhemsk akademisk utbildning. Uppfattningen från dessa kvinnor är att västerländsk feminism är ett fenomen som ställer sig mot män och där den pekar ut män som roten till att alla kvinnor lider. Västerländsk feminism sägs vara ett verktyg från väst för att förinta islam. För de muslimska kvinnorna som försöker ta en ledande roll gäller det att använda en retorik byggd på Koranen och att påvisa jämställdhet inför Gud och inte ställa sig mot männen. Uppsatsen bygger på ett reduktionistiskt förhållningssätt där strukturella hinder diskuteras och vad dessa hinder kan bero på i ett muslimskt perspektiv. Det finns ett fåtal kvinnor i världen som lett fredagsbönen, som är den centrala bönen för alla muslimer, där sociala och politiska frågor predikas. Uppsatsen visar på att det finns tre framträdande framgångsfaktorer för de kvinnor som hittills lett khutbah. För det första måste de ha en gedigen kunskap om Koranen, sharia och haditherna. För det andra måste det finnas en lagstiftning som trycker på jämställdhet i de länder de kvinnliga böneledarna vill verka i och för det tredje måste de kvinnliga imamerna ha stöd av progressiva män som för fram dem som ledare.

<p>Despite its huge mass-market appeal, the romance genre continues to be the most maligned of the pulp and mainstream fiction forms. While academic critics, whatever their degree of sympathy with readers, claim that romance serves to reinforce traditional patriarchal structures and values, other researchers claim that beneath the obvious patriarchal influences are elements that women find valuable in their lives. By studying the shift that occurred in the 1980s, and though interviewing feminists who read romance, my research seeks to understand not only the influence that the second-wave women's movement has had on the genre, but also the value that feminists place on the reading of romance fiction. If it turns out that academic critics have not kept up with the changes in romance fiction, the image of the contemporary romance reader will require significant change.</p>

Syftet med uppsatsen Den manliga hjälten och de döda kvinnorna är att från ett genusmedvetet och feministiskt perspektiv undersöka genusroller och patriarkala tankestrukturer i Richard Mathesons roman I am legend och de tre filmatiseringar som gjorts av denna. Jag ska se hur män och kvinnor skildras, omverken vidmakthåller de stereotypa könsroller som det västerländska samhället traditionellt bygger på, eller om de bryter av mot dessa normer. I uppsatsen använder jag mig av Pierre Bourdieus teori om den manliga dominansen, och även av Gilbert och Gubars resonemang om kvinnan i litteratur som ängel och monster. Om mannens roll är att vara hjälte, vilken roll får då kvinnan?

<p>Despite its huge mass-market appeal, the romance genre continues to be the most maligned of the pulp and mainstream fiction forms. While academic critics, whatever their degree of sympathy with readers, claim that romance serves to reinforce traditional patriarchal structures and values, other researchers claim that beneath the obvious patriarchal influences are elements that women find valuable in their lives. By studying the shift that occurred in the 1980s, and though interviewing feminists who read romance, my research seeks to understand not only the influence that the second-wave women's movement has had on the genre, but also the value that feminists place on the reading of romance fiction. If it turns out that academic critics have not kept up with the changes in romance fiction, the image of the contemporary romance reader will require significant change.</p>

The goal of this essay is to analyse how women belonging to a right wing political discourse talk about feminism and equality. This analysis will be used to determine if right wing feminism exists. The analysis is based on Laclau and Mouffe´s  discourse theory as the primary base. The focus is articulation, antagonism and hegmony; the central terms of Laclau and Moffe´s theroy. The material consists of five interviews with representatives of women wings of liberal political in Sweaden; Liberala kvinnor, Centerkvinnor and Moderatkvinnor. The study shows that there are different opinions regarding feminism in the liberal political discouse, and that those opinions have an antagonistic relationship. This has resulted in a re-articulation of feminism and feministic issues.

Med utgångspunkt i de två generella riktningar som tidigare läsningar av Inger Edelfeldts romaner tagit – dels en som antyder en existentiell underton och dels en som framhäver ett feministiskt perspektiv – har syftet med arbetet varit att undersöka den konfliktfyllda relationen mellan existentialism och feminism i ”Det hemliga namnet” och sammanlinka denna med Simone de Beauvoirs existentialistiska feminism i ”Det andra könet”. Då de två separata läsningarna av ”Det hemliga namnet”, som prövade romantextens överensstämmelse med de två ideologierna var för sig, korreleras med ”Det andra könet” framkommer att de två centrala punkter på vilka Edelfeldts roman skiljer sig ifrån den franska existentialismen – nämligen att människan inte till varje pris MÅSTE välja för att leva i god tro och att gemenskap visar sig möjlig då människor möts i generös ömsesidighet – också gäller för Beauvoirs texter. Ideologikritiska läsningar av Beauvoir visar att dessa avsteg från Sartres filosofi är ett resultat av hennes kvinnobefriande strävan: en feminism som hävdar att det är kvinnans eget fel att hon inte kan förverkliga sig själv som subjekt och som cementerar henne som den evigt Andre i förhållande till mannen, kan nämligen inte verka emot ojämställdheten mellan könen. Således uppstår en konflikt mellan existentialism och feminism i såväl ”Det hemliga namnet” som i ”Det andra könet”. En feminism som inkorporerat en manlig filosofi har nämligen också införlivat kvinnoförtryckande värden i den egna frigörelsestrategin.