Könsstereotypisering i reklam är ett genomgripande problem som fortsätter att forma och förstärka samhällets normer och uppfattningar om könsroller. Denna masteruppsats syftar till att ge en översikt över den problematiska naturen av könsstereotypisering i reklam, där man belyser de relaterade frågorna och deras konsekvenser, samtidigt som man erbjuder forskningsbaserade rekommendationer till intressenter för att främja mer inkluderande och rättvisa reklampraktiker. Forskningen visar att könsstereotyper kvarstår i reklam över hela världen, även om vissa länder kan uppvisa mer avancerade tillvägagångssätt för att hantera frågan. Det har också konstaterats att könsstereotypisering manifesteras genom olika medel, inklusive ljud-, visuella och semantiska element, där subtila former är särskilt oroande på grund av deras obemärkta påverkan på tittare. Viktiga områden för undersökning inkluderar de negativa effekterna av skadlig reklam, den kulturella påverkan, företags och intressenters ansvar, fördelarna med utbildning av anställda och interaktiva upplevelser, utmaningar med att uppnå allmänt engagemang, betydelsen av kvalitativ copytesting, effektiviteten i proaktiva åtgärder och branschinitiativ samt användningen av humor i reklam. Uppsatsen föreslår en forskningsbaserad metod för att främja jämställdhet mellan könen i reklam genom en föreslagen ram. / Gender stereotyping in advertising is a pervasive issue that continues to shape and reinforce societal norms and perceptions of gender roles. This master's thesis aims to provide an overview of the problematic nature of gender stereotyping in advertising, highlighting the associated issues and their implications, while offering research-based recommendations for stakeholders to foster more inclusive and equitable advertising practices. The research reveals that gender stereotypes generally persist in advertising, although some countries may exhibit more advanced approaches to addressing the issue. It was also found that gender stereotyping manifests through various means, including audio, visual, and semantic elements, with subtle forms being particularly concerning due to their unnoticed influence on viewers. Key areas of exploration include the negative effects of harmful advertising, the cultural influence, corporate and stakeholder responsibility, the benefits of employee education and interactive experiences, challenges in achieving widespread involvement, the significance of qualitative copy testing, the effectiveness of proactive measures and industry initiatives, and the use of humour in advertising. The thesis proposes a research-based approach to promoting gender equality in advertising through a suggested framework.