Syftet med arbetet är att beskriva på vilket sätt tre Disneyfilmer, från olika tidsperioder, skulle kunna påverka barn mellan fyra och tio år, både religiöst och etiskt. De filmer vi analyserat är Askungen från 1950, Lilla sjöjungfrun från 1989 och Prinsessan och grodan från 2009. Genom att tillämpa den hermeneutiska tolkningsmetoden har vi analyserat och tolkat varje films religiösa och etiska budskap. Resultatet vi kommit fram till är att dessa filmer har budskap som härstammar från kristna etiska värderingar. Det religiösa budskapet blev synligt eftersom de religiösa och etiska budskapen ofta går hand i hand. Mycket av Bibelns innehåll är etiskt, då det har sin grund i de tio budorden. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan filmernas budskap. Den första filmen, Askungen, har ett tydligt tolkbart kristet budskap medan budskapet har mer nyreligiösa inslag i den senaste filmen Prinsessan och grodan. Ett barn som ser filmerna hämtar sina idoler från dessa filmer och vill likna dem så mycket som möjligt. De kan välja att vara snälla som Askungen, nyfikna som Ariel eller hårt arbetande som Tiana.

Syftet med examensarbetet är att undersöka några lärare och lärarstudenters erfarenheter av samt inställning till användningen av film i svenskundervisningen i grundskolans senare år och på gymnasiet. Arbetet utgår från det vidgade textbegreppet i svenskämnets kursplaner och forskning och litteratur kring dess omsättning i praktiken. Kvalitativa intervjuer har gjorts med fyra lärare och tre lärarstudenter. Resultatet visar på en variation i sättet att använda film i svenskundervisningen. Slutsatser som dras är att film fyller två olika huvudfunktioner i lärarnas undervisning, dels som medel för att t.ex. levandegöra litteraturhistoria eller underlätta läsning och skrivning, och dels som ”text i sin egen rätt” där filmens berättelse står i fokus och tjänar som utgångspunkt för analys eller samtal. Den största förtjänsten som informanterna upplever med film är att den väcker elevers intresse för lektionsinnehållet, men de ser även att det finns ett visst motstånd hos elever att bearbeta dessa texter i undervisningen. Bland lärarna finns det en inställning om att film konkurrerar om tid som kan gå till annan svenskundervisning och det råder en oenighet och osäkerhet kring huruvida filmanalys ska ses som en möjlighet eller som något som försvårar inramningen av svenskämnets innehåll.