The purpose of this study is to enhance the understanding of what factors influence the choice of the selection process in government-funded business incubators. The study was conducted as an abductive multiple case-study of selection processes in Swedish government-funded business incubators. Our findings are summarized in a framework illustrating that owners and financiers stipulate important pre-conditions for the opportunities business incubators have in designing and implementing a certain selection process through their impact on the incubator goal and target group, and subsequently the choice of criteria. The regional context (local economics, level of entrepreneurial activity, collaborations and brand awareness) also stipulate a precondition for the incubator’s choice of the selection process by affecting the inflow of business ideas and therefore the pool of potential candidates available to the incubator. The amount and quality of the inflow mainly reflects in the rigorousness or flexibility in the application criteria. The design of the process, and thus the practices included, is highly influenced by the orientation of managers and operative staff in the incubator, conditioned upon available resources (organizational capabilities and constraints), and influenced by best practices, investor objectives, and macro trends. The study provides implications for research on selection processes in business incubators by highlighting that prior research has had a limited perspective of selection by primarily focusing on criteria and the flexibility and rigorousness in applying these, thus disregarding other practices and prevailing selection as an event rather than a process. Furthermore, we pinpoint several factors affecting the choice of the selection process, not previously discussed in the research literature. The emerging framework may also be used by stakeholders in order to understand how different factors impact the selection process and identify areas that are weak and need to be improved. / Syftet med denna studie är att förbättra förståelsen för vilka faktorer som påverkar valet av urvalsprocess i offentligt finansierade företagsinkubatorer. Studien har en abduktiv ansats och genomfördes som en multipel fallstudie av urvalsprocesser i svenska företagsinkubatorer. Resultaten från studien presenteras i ett teoretiskt ramverk som betonar att ägare och finansiärer utgör viktiga förutsättningar för inkubatorns möjligheter att utforma processen genom deras inverkan på mål och målgrupp. Mål och målgrupp återspeglas främst i valet av kriterier, men kan ha en indirekt påverkan även på det sätt som inkubatorerna arbetar för att uppfylla målen. Den regionala kontexten utgör också en viktig förutsättning för inkubatorers möjligheter genom dess påverkan på inflödet av affärsidéer och därmed poolen av potentiella kandidater som är tillgängliga för inkubatorn. Mängden och kvaliteten på inflödet påverkar i huvudsak huruvida tillämpningen av kriterier är rigorös eller flexibel. Utformningen av processen påverkas i stor utsträckning av den operativa personalens erfarenheter och gemensamma organisatoriska lärande i inkubatorn. Sådant inflytande kan dock till viss del vara begränsat av de resurser i form av medel, tid och personal som finns i inkubatorn. Vi finner även att rådande trender inom jämställdhet och hållbarhet, samt best practices och investerar-objektiv har inflytande på hur inkubatorer väljer att utforma urvalsprocessen. Studien bidrar till forskningen om urvalsprocesser i företagsinkubatorer genom att belysa att tidigare forskning har haft ett begränsat perspektiv på urval genom att enbart fokusera på kriterier samt flexibilitet och rigiditet vid tillämpningen av dessa och därmed bortse från övriga selektionspraxis. För att kunna förstå och förbättra urvalsprocessen bör ett bredare perspektiv på urval inkorporeras i forskningslitteraturen, där urval förstås som en process snarare än ett isolerat skeende. Vidare identifierar vi flera faktorer som påverkar valet av urvalsprocessen, men som inte tidigare diskuterats i forskningslitteraturen. Vårt ramverk kan också stödja olika intressenter att identifiera styrkor och svagheter i det ekosystem de verkar inom såväl som deras egen inverkan på urvalsprocessen.

EU:s sammanhållningspolitik har sedan 1980-talet varit ett verktyg för att investera och utveckla regioner. Utvecklingen sker genom olika strukturfonder och har de senaste decennierna finansierat stora delar av turismens utveckling, särskilt i turismintensiva regioner. Jämtland Härjedalen är ett tydligt exempel på en turismintensiv region där EU-medel används till utvecklingsprojekt. EU:s finansieringssystem upplevs av stödsökande komplext och resurskrävande i både ansöknings- och genomförandeprocesserna. De regelverk som finns är vidare mycket invecklade, vilket gör processerna än mer omfattande. Den här studien syftar till att undersöka och skapa en förståelse för vilka utmaningarna är samt vilka förbättringsmöjligheter som finns. Detta har skett genom en flermetodsstudie, där datainsamlingen genomförts med både enkät och intervjuer. Enkäten och de första intervjuerna gjordes med projektägare som är verksamma i Jämtland Härjedalen, och kompletterande intervjuer gjordes med representanter från finansiärerna Tillväxtverket och Region Jämtland Härjedalen. De främsta utmaningarna och förbättringsområdena från studien kan sammanfattas enligt följande: Upplevda utmaningar: Komplex och tidspressad ansökningsprocess Finansiärernas bristande förståelse om besöksnäringen Att vara låst till målen som skrivits i ansökan Rädsla att inte få kostnader för genomförda aktiviteter godkända Komplicerad redovisning och rapportering Projekt som arbetsform Önskade förbättringar: Förenklat regelverk Förbättrad kommunikation Mindre byråkratisk ansökningsprocess Mer dialog och samverkan Tydligare ansvar och roller Vi avslutar denna studie med en sammanfattande diskussion där vi lyfter egna tankar och funderingar kring utmaningarna och förbättringsmöjligheterna som framkommit av vårt resultat. Vi ser flera stora förbättringsområden, inte minst kopplat till förenklad byråkrati, ökad samverkan och mer dialog. Projektfinansiering är ett relativt outforskat område och vi hoppas att framtida forskning kommer beröra ämnen kopplade till den EU-finansierade projektvärlden. / Since the 1980s, the EU's cohesion policy has been a tool for investing and developing regions. The development takes place through various structural funds and in recent decades has financed large parts of the development of tourism, especially in tourism-intensive regions. Jämtland Härjedalen is a clear example of a tourism-intensive region where EU funds are used for development projects. However, the EU's funding system has proven to be a complex system where applicants experience the application and implementation process as very complex and resource-intensive with complicated regulations to deal with. This study aims to investigate and create an understanding of what the challenges are and what opportunities for improvement exist. This has taken place through a mixed-method study, where the collection of data was carried out with both a questionnaire and interviews. The survey and the first interviews were done with project owners who are active in Jämtland Härjedalen, and supplementary interviews were done with representatives from the financiers Tillväxtverket and Region Jämtland Härjedalen. The main challenges and areas for improvement from the study can be summarized as following: Perceived challenges: Complex and time consuming application process The financiers lack of understanding about the hospitality industry To be locked to the goals written in the application Fear of not getting costs for completed activities approved Complicated accounting and reporting Projects as a form of working method Desired improvements: Simplified regulations Improved communication Less bureaucratic application process More dialogue and cooperation Clearer responsibilities and roles We conclude this study with a summary in which we raise our own thoughts and reflections regarding the challenges and opportunities for improvement that emerged from our results. We see several major areas of improvement, not least linked to simplified bureaucracy, increased cooperation and more dialogue. Project financing is a relatively unexplored area and we hope that future research will touch on topics connected to the EU-funded project world. / <p>2023-06-16</p>