En del didaktisk forskning handlar om hur elever lär sig kunskaper effektivt och praktiskt. Ett effektivtsätt att lära ut fysikkunskaper är med hjälp av representationer som text, språk, matematik, grafer ochtekniska verktyg som simulering. Det finns många forskare och elever som hävdar att PhET-simuleringar är ett grundläggande verktyg för att hjälpa till att förbättra och utveckla fysikaliskkonceptuell förståelse.”Rörelse och krafter” är ett centralt innehåll i fysikundervisningen. I detta arbete undersöks därför hursimulering och särskilt PhET-simulering kan bidra till djupare förståelse av det fysikaliska begreppetfjäderkraft (Hooks lag). I den här studien genomfördes kort enskild undervisning för femgymnasieelever och sen användande de PhET-simuleringen för att lösa några problem samtidigt somde berättade hur de tänkte. Datan samlades in genom metoden ”think aloud protocols” ochanalyserades senare med en kvalitativ metod (tematisk analys). I studien undersöktes också vilkainställningar i PhET-simuleringen som var mest och mist hjälpsamma.Resultatet visar att PhET-simuleringen hjälpte eleverna på i huvudsak tre sätt; att ge visualisering avdet fysikaliska begreppet (fjäderkraft), att vara interaktivt (få direkt feedback) och att fokusera på denkonceptuella förståelsen. Eftersom eleverna svarade olika på vilka inställningar som var mest ochminst hjälpsamma, visade detta att eleverna lär sig på olika sätt, beroende på deras tidigare kunskaperoch förutsättningar. Alla deltagarna tyckte att PhET-simuleringen var ett bra sätt att utforskafjäderkraften på egen hand.Elever behöver få vissa förkunskaper från lärare eller pedagoger innan användning av simuleringenannars lär de sig inte effektivt. Lärare måste också förtydliga vilka skillnader det är mellansimuleringen, som är en modell av verkligheten, och verkligheten. Lärare måste lyfta fram skillnadermellan karaktärsdrag för naturvetenskapliga arbetssättet och användning av simulering, annars missar elever detta.