A firn aquifer is a type of englacial water storage that forms when surface meltwater fills up the pore space in porous firn. If the retention time exceeds one year the feature is regarded as perennial. The melt and accumulation rates as well as the available pore space determine the formation and extent of the firn aquifer. Flow of water within the aquifer caused by gradients in hydraulic potential leads to redistribution of water and consequently to a change in the level of the water table. This thesis focuses on a perennial firn aquifer on the Lomonosovfonna ice field on Svalbard. Spatial and temporal variations in the depth to the water table as well as variations in reflectivity strength of the water table are analysed using data from ground penetrating radar surveys along with MATLAB and ArcGIS software tools. The results show a clear connection between surface topography, steepness of its slopes and depth to the water table. It is also proved that the depth varies between different years. During the four years of study, the water table in the area rose closer to the surface. The results also show that the reflections from the top of the water table are stronger and more frequently detected in areas with gentler water table slopes. A similar correlation is true for the surface topography slope, where a gentler slope shows a stronger reflectivity. The results support the previous research done on Holtedahlfonna’s aquifer on Svalbard as well as aquifers on Greenland. / En firnakvifer är en typ av englacial vattenlagring som formas när smältvatten från en glaciärs yta fyller upp porutrymmen i porös firn. När retentionstiden överskrider ett år betraktas akviferen som flerårig. Smält- och ackumulationshastigheten samt det tillgängliga porutrymmet avgör bildningen och utsträckningen av akviferen. Vattenflödet i akviferen orsakad av gradienter i hydraulisk potential leder till omfördelning av vattnet och därmed till förändringar i vattenytans nivå. Denna uppsats fokuserar på en akvifer på isfältet Lomonosovfonna på Svalbard. De rumsliga och tidsmässiga variationerna i djupet till vattenytan samt de rumsliga variationerna i reflektivitetsstyrkan från vattenytan analyseras med hjälp av georadarmätningar samt MATLAB- och ArcGIS-mjukvaror. Resultaten visar ett tydligt samband mellan yttopografin, dess lutning samt djupet till vattenytan. Dessutom är det bevisat att djupet varierar mellan olika år. Under den fyra år långa undersökningssperioden har vattenytan i mätområdet stigit. Vidare visar resultaten att reflektioner från vattenytan är starkare och mer frekvent observerade i områden där vattenytans lutning är svag. En liknande korrelation gäller också för yttopografin, där svagare lutning ger upphov till en starkare reflektivitet. Resultaten stödjer den tidigare forskningen gjord både på akviferen på Holtedahlfonna på Svalbard och akviferer på Grönland.

As the climate is changing, there are clear impacts on the mass balance of glaciers. A glacier can be defined as the result of sufficient accumulation, in the form of snow and rain, compared to its ablation, the different types of glacial loss, a balance that then determines the size of the glacier. A phenomenon in glacial environments where processes and effects on the environment are still relatively unknown arethe so-called firn aquifers. Firn aquifers are a type of “glacial groundwater” where water seeps through the firn, a form of more compact snow, and then accumulates and forms masses of water on top of the more compact ice. These water reservoirs can then affect glacial hydrology, mass balance, and the ice dynamics in the area by acting as a buffer for the meltwater on the way to the sea, causing and intensifying hydrofracturing, lowering the glacier’s albedo as well as acting as a heat source which in turn can deform the underlying ice. In 2018 and 2019, Ground Penetrating Radar measurements were made on Lomonosovfonna, a glacier on Svalbard, to measure the position and water level of one of the glaciers’ firn aquifers. The purpose of this study is to compare the radar data with measured data of the snow and firn density (stake measured during 2012, 2014, and 2016 at three different locations) to see what effects the density profile has on the radar-derived depth measurements. For this, ArcGIS was used to plot the intersection points of 2018 and 2019, to compare the two year’s different depth to the underlying water table. Then, MATLAB was used with the stake measured density profile and interpolated with the calculated depth values with the same two-way travel time as the GPR data to correlate the depths to the same intersection points. The general result showed that the firn densityprofile did have an impact on the data, but not significantly enough to alter the overall values as the change between the two years are of the similar magnitude. There are many different variables that could have played a role in the achieved results and further research needs to be done in order to establish a more in-depth conclusion / När klimatet förändras finns det tydliga effekter på glaciärernas massbalans. En glaciär kan definieras som resultatet av tillräcklig ackumulering, i form av snö och regn, jämfört med dess ablation, de olika typerna av glaciärförlust, en balans som sedan avgör glaciärens storlek. Ett fenomen i glaciala miljöer där processer och effekter på miljön fortfarande är relativt okända är de så kallade firn akvifärerna. Firn akvifärer är en typ av "glacialt grundvatten" där vatten sipprar genom firnen, en form av mer kompakt snö, och sedan ackumuleras och bildar vattenmassor ovanpå den underliggande isen. Dessa lagringar av vatten kan sedan påverka glacialhydrologin, massbalansen och isdynamiken i området genom att bland annat fungera som en buffert för smältvattnet på väg mot havet, orsaka och intensifiera hydrofrakturering, sänka glaciärens albedo samt fungerar som en värmekälla som i sin tur kan deformera den underliggande isen. År 2018 och 2019 gjordes Georadar-mätningar på Lomonosovfonna, en glaciär på Svalbard, för att mäta positionen och vattennivån för en av glaciärernas akvifärer. Syftet med denna studie är att jämföra radardata med uppmätt data från snö- och firndensitet (uppmätt under 2012, 2014 och 2016 på tre olika platser) för att se vilka effekter densitetsprofilen har på radarhärledda djupmätningar. För detta användes ArcGIS för att plotta skärningspunkterna för 2018 och 2019 och att sedan jämföra de två årens olika djup med den underliggande vattenytan. Sedan användes MATLAB med den uppmätta densitetsprofilen, och interpolerades med de beräknade djupvärdena med samma tvåvägs-restid som GPR-data uppmätt för att korrelera djupen till samma skärningspunkter. Det allmänna resultatet visade att firn densiteten hade en inverkan på data, men inte tillräckligt signifikant för att ändra de övergripande värdena eftersom förändringen mellan de två åren är av samma storlek. Det finns många olika variabler som kunde ha spelat en roll i de uppnådda resultaten och ytterligare forskning behöver göras för att fastställa en mer djupgående slutsats.

Invasiva arter är ett av de största hoten mot biologisk mångfald i världen och gör stor skada på ekonomin och miljön. Särskilt hotade är vägkanter av den invasiva växten blomsterlupin (Lupinus polyphyllus) som tränger undan inhemska arter och göder marken. Vägkanterna i Sverige täcker sammanlagt stora ytor och är hem till många växter som en gång funnits i det gamla odlingslandskapet. Syftet med denna kandidatuppsats är att med hjälp av information om blomsterlupinens biomassa dynamik bestämma det optimala datumet för slåtter: när biomassan underjord är som lägst och om det finns någon skillnad i biomassa i två regioner. I fem lokaler i Brattfors, respektive i Karlstad samlades blomsterlupiner, som senare vägdes i ett laboratorium för att få fram biomassa ovan jord och underjord, över en tidsperiod på 4 månader. Resultaten visade inte på någonskillnad i max- eller minimum värdena för den totala biomassan i Brattfors och Karlstad. Jämförelsevis upptäcktes en skillnad i biomassan ovan- som under jord mellan skördtillfällena i Brattfors och Karlstad. Biomassan underjord var som lägst den 9:e juni och 22:a juni i Brattfors, respektive 9:e juni till 14:e juli i Karlstad. Den 15 juli har beskrivits som slutet för blomningen av blomsterlupin och med det ett datum som skötsel bör ske innan. För att bättre kunna bestämma det optimala datumet för slåtter och hur regionerna kan variera behövs det fler studier på hur kritiska punkter i växters utveckling påverkar ansamlingen av biomassa. / Invasive species are one of the biggest threats toward biological diversity in the world and do a lot of harm to the economy and environment. Especially threatened are road verges by the invasive plant Garden lupine (Lupinus polyphyllus) that crowd’s native species and fertilizes the soil. The road verges in Sweden cover in total large areas and are home to many species that were once found in the old agricultural landscape. This bachelor's thesis means to, with the help of information about garden lupines biomass dynamic, decide the optimal date for mowing, when biomass is at its lowest underground and if there is any difference in biomass between two regions. In five places in Brattfors, respectively five places in Karlstad, garden lupines were gathered, and later weighed at a laboratory to get the biomass above- and underground, over a time period of 4 months. The results did not show any difference in the max- or minimum values for the total biomass in Brattfors and Karlstad. Comparatively a difference in biomass between the collecting dates was found in both Brattfors and Karlstad. The biomass underground was at its lowest on 9 June and 22 June in Brattfors, respectively 9 June to 14 July in Karlstad. The 15 July has been described as the end of the flowering period of garden lupine and with that a date management should be before. More studies on critical points in plant development are needed to better understand when the optimal date for mowing is and how regions can vary in growth.