Sveriges bostadsproduktion ökade mest när miljonprogrammet var aktivt mellan åren 1965 och 1974. Det byggdes ungefär 1 miljon bostäder under denna tid och de vanligaste byggnaderna som byggdes var flerbostadshus. Dessa flerbostadshus är cirka 50 år gamla och är inte lika energieffektiva som byggnaderna som byggs idag. Isoleringstjockleken som användes i flerbostadshusen var som mest 100 mm vilket är väldigt lite jämfört med vad isoleringstjockleken dagens byggnader använder. Bygg- och fastighetsbranschen påverkar klimatet med växthusgaser både genom den stora mängd energianvändning byggnader använder för uppvärmning men även i byggskedet. För att minska utsläppet av växthusgaser är energieffektivisering ett sätt att minska på utsläppet av koldioxidekvivalenter under driftskedet av byggnader. I denna studie har ett flerbostadshus i Umeå modellerats i programmet BIM Energy i samarbete med OF Bygg som har bidragit med A- samt K ritningar. Olika ytterväggskonstruktioner har analyserats och tillämpats i BIM Energy för att ta fram en energibalans för de olika ytterväggarna. Ytterväggarna som har analyserats har varit utfackningsväggar av trä med isoleringstjocklek från 190 mm till 390 mm. U-värdet av dessa ytterväggar varierar mellan 0,228 W/m²K och 0,099 W/m²K.   Beräkningar har utförts för att ta fram olika resultat genom metoder som miljöåterbetalningstid, miljöbesparing, återbetalningstid och besparingskostnad. Ytterväggen som OF Bygg har utfört står sig bra både ur ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Miljöbesparing på 57300 kg CO₂-e med en miljöåterbetalningstid på 3,56 år. Ekonomiskt en payback på 12,27 år och besparingskostnad 0,728 kr/kWh vilket är mindre än genomsnittliga fjärrvärmepriset i Sverige som är 0,951 kr/kWh. Om man jämför OF Bygg med yttervägg 23 som har mest isolering har yttervägg 23 en större miljömässig besparing över 50 år med en skillnad på 7700 kg CO₂-e. Ytterväggen som är mest kostnadseffektiv med hänsyn till energieffekiviseringen är alternativ 1 som har en besparingskostnad på 0,449 kr/kWh. Denna yttervägg har ett U-värde på 0,228 W/m²K vilket är högre än vad Boverkets föreskrifter rekommenderar och för att följa dessa rekommendationer så är alternativ 4 mest kostnadseffektiv. Alternativ 4 har kort återbetalningstid på 8,21 år med en liten besparingskostnad på 0,487 kr/kWh men sämre miljöbesparing på 1000 kg CO₂-e  över en 50 årsperiod jämfört med den vägg OF Bygg har konstruerat. Slutsatserna från detta projekt är att det finns många alternativ till ytterväggar som är möjliga helt beroende på förutsättningarna ekonomiskt men även vad byggnaden ska uppfylla för standard. Om fokuset ligger på en hållbar och energieffektiv byggnad så kan ytterväggen med mycket isolering vara ett alternativ och till skillnad från referensvärdet som har endast 100 mm isolering så är det en stor besparing. / Sweden's housing development saw its greatest increase when the Million Programme was active between 1965 and 1974. Approximately 1 million homes were built during this time, with the most common buildings being multi-family houses. These multi-family houses are about 50 years old and are not as energy-efficient as buildings constructed today. The insulation thickness used in multi-family houses was at most 100 mm, which is very little compared to the insulation thickness used in today's buildings. The construction and real estate industry affect the climate through greenhouse gas emissions both through the significant amount of energy buildings consume for heating and also during the construction phase. To reduce greenhouse gas emissions, energy efficiency is one way to decrease the emission of carbon dioxide equivalents during the operational phase of buildings. In this study, a multi-family house in Umeå has been modeled in the program BIM Energy in collaboration with OF Bygg, who provided A and K drawings. Different outer wall constructions have been analyzed and applied in BIM Energy to produce an energy balance for the different outer walls. The analyzed outer walls have been infill walls of wood with insulation thickness ranging from 190 mm to 390 mm. The U-value of these outer walls varies between 0.228 W/m²K and 0.099 W/m²K. Calculations have been performed to produce different results using methods such as environmental payback period, environmental savings, payback, and savings cost. The outer wall performed by OF Bygg stands up well from both an environmental and economic perspective. Environmental savings of 57300 kg CO₂-e with an environmental payback period of 3.56 years. Economically, a payback period of 12.27 years and a savings cost of 0.728 SEK/kWh, which is less than the average district heating price in Sweden, which is 0.951 SEK/kWh. Comparing OF Bygg with outer wall 23, which has the most insulation, outer wall 23 has a greater environmental saving over 50 years with a difference of 7700 kg CO₂-e. The most cost-effective outer wall in terms of energy efficiency is alternative 1, which has a savings cost of 0.449 SEK/kWh. This outer wall has a U-value of 0.228 W/m²K, which is higher than what the Swedish National Board of Housing, Building, and Planning recommends. To comply with these recommendations, alternative 4 is the most cost-effective. Alternative 4 has a short payback period of 8.21 years with a small savings cost of 0.487 SEK/kWh but a poorer environmental saving of 1000 kg CO₂-e over a 50-year period compared to the wall OF Bygg have constructed. The conclusions from this project are that there are many alternative outer walls possible depending entirely on the economic conditions but also on what standards the building needs to meet. If the focus is on a sustainable and energy-efficient building, then the outer wall with a lot of insulation may be an alternative, and unlike the reference value which has only 100 mm of insulation, it represents a significant saving.