Det här examensarbetet undersöker hur fem lärare arbetar med högläsning i grundskolans årskurs fyra till sex. Studien är kvalitativ och syftet har varit att utifrån ett didaktiskt perspektiv ta reda på hur lärare arbetar med högläsning i skolan. Urvalet för studien har förutom lärare på mellanstadiet varit skolor som har ett fokusbibliotek detta för att undersöka om dessa har haft inflytande på arbetet med högläsning. Underlag för studien har skapats genom intervjuer med verksamma lärare. Resultaten visar att samtliga lärare arbetar med högläsning främst på två sätt, dels när läraren läser högt och dels när eleverna läser högt. Förutom att bara högläsa använder lärarna olika metoder på ett varierat sätt. Reciprok undervisning och Chambers boksamtal är de två metoderna som är mest framträdande. Dessa metoder är introducerade för lärare och elever av  fokusbibliotekarierna. Studiens resultat visar att lärarnas syften med högläsning är att ge eleverna läsupplevelser, större ordförråd, läsförståelse, använda lässtrategier, läsintresse, omvärldskunskap, kunskap om människors olika livsvillkor samt att uppmärksamma eleverna på att det finns en riklig tillgång av litteratur. Studien visar att lärarna bedömer att högläsning kan vara en effektiv och gynnsam undervisningsform om den används på ett strukturerat sätt med hjälp av särskilda metoder. Lärarna anser att det är positivt att ha ett fokusbibliotek med en utbildad bibliotekarie. Det är en fördel att ha en utbildad och kompetent bibliotekarie på plats i skolan därför att denne besitter kompetensersom lärarna inte har. Dit kan eleverna söka sig för att få hjälp att hitta en passande bok och söka fakta.