Master of Agribusiness / Department of Agricultural Economics / Allen M. Featherstone / Institutions within the Farm Credit System (FCS) make risk-based lending decisions. As a primary lender to agriculture, these decisions are based on qualitative and quantitative procedures based on guidelines created for the purpose of measuring financial risk or the future probability that a loan will be in default of full repayment. As the risk increases, the cost to the FCS institution also increases to support a higher risk, higher probability of delinquency. Concentration risk, intrinsic risk, transaction risk, repayment risk, reputation risk are just a few examples of risk-based lending decisions. Under regulatory direction, FCS institutions have a charter to provide financing to agriculture’s food and fiber industries. The forest products industry is a large commodity borrower of risk-based financing within the FCS, specifically in the Pacific Northwest. Among other commodities, Northwest Farm Credit Services (Northwest FCS) supports the forest products industry through financial lending products. A majority of agricultural commodities reflect cycles of robust earnings and weak profits based on macro- and micro-economic indicators. The United States forest products industry had a period of strong earnings based primarily on the housing bubble between 2002-2007. With the U.S. economic recession beginning in 2008, the forest products industry also waned from 2008-2012. This impact resulted in financial stress for many forest product companies, both nationally and internationally. Due to the downturn in the forest products industry, regulators were quick to position the industry with high risk-based assumptions, thus putting pressure to Northwest FCS’ risk-guidelines in supporting that historical analysis accurately depicted industry risk. The purpose of this thesis is threefold: to study the correlation between different major commodity groups to better understand the value of a commodity concentration limit as a way to mitigate portfolio risk for Northwest FCS; to support analysis used by Northwest FCS and their ability to calculate the likelihood of financial stress; and provide customer-based feedback by way of a survey from forest products companies in the industry, as additional support to assumptions that were used to calculate certain subjective criteria for estimating risk. As one method to analyze financial risk, customer data was collected for the years ending 12/31/2008, 12/31/2011, and 12/31/2014. Statistical regression analysis was used to measure financial stress migration based on companies in the forest products industry. The regression analysis indicates financial measures of liquidity, leverage, and cash flow used for such calculated stress, specifically prior to the economic downturn of 2008, through the downturn of 2008-2012, and post-recovery of the forest products industry are correlated with measuring financial risk. As a risk mitigation tool, the board of directors that governs Northwest FCS hold a commodity concentration limit of fifteen percent (15%) for the forest products industry. The customer survey provided information that allowed Northwest FCS to create subjective rating criteria for calculating risk. A guideline was created to assess subjective criteria provided by forest products customers on the same level based on the feedback provided which may be beneficial for understanding current results and potential future subjective risk associated within the industry.

Värmebehandling av virke, som metod för att modifiera virkets egenskaper, är inte någon nyhet på marknaden. Att egenskaperna hos virke förändras då det utsätts för höga temperaturer har varit känt länge och flera metoder för värmebehandling har utvecklats och industrialiserats. I Sverige har dock värmebehandlat virke inte slagit igenom på marknaden i någon större grad. Värmebehandlat virke tillskrivs en mängd förbättrade egenskaper jämfört med obehandlat virke, t~ex ökat motstånd mot nedbrytning och ökad dimensionsstabilitet. Färgen på virket förändras också vid värmebehandling. Virket blir mörkare vilket gör det attraktivt som alternativ till populära träslag som inte växer i Sverige. Värmebehandling förbättrar dock inte alla egenskaper hos virket utan även försämringar, t ex av de mekaniska egenskaperna, förekommer. En avvägning mellan de förbättrade och försämrade egenskaperna krävs alltså för att göra värmebehandlat virke användbart. Inte bara korrekt information om försämrade egenskaper är viktigt då värmebehandling ska behandlas som modifieringsmetod av virke. Hur stora förbättringarna är sätter också gränser för vilka områden virke behandlat i höga temperaturer lämpar sig för. Ett exempel är motstånd mot biologisk nedbrytning där värmebehandlat virke visar på en klar förbättring, men något totalt skydd innebär värmebehandling inte. För att skapa en korrekt bild av de egenskapsförändringar som behandling i höga temperaturer medför för virke, har utgångspunkten i det här arbetet varit att gå igenom oberoende forskning. Värmebehandling är en intressant modifieringsmetod som definitivt kan användas för att förädla svenskt virke. Behandlat virke visar på fuktegenskaper som klart förbättras i jämförelse med obehandlat virke vilket är en stor fördel vid användning utomhus och i andra miljöer med stora fuktväxlingar. Den förbättrade dimensionsstabiliteten öppnar för nya användningsområden och en allmän kvalitetshöjning för traditionella träprodukter. Den mörka färg som värmebehandlingen resulterar i har stor potential att göra värmebehandlat virke populärt för inredningsdetaljer. Värmebehandling är också en process som kan göras väldigt miljövänlig vilket är en stor konkurensfördel gentemot många andra modifieringsformer. De begränsningar i användning som behandling i höga temperaturer leder till för virke bör inte utgöra något hinder för lyckad användning, så länge användaren är medveten om dem. Försämringar av mekaniska egenskaper som brottgräns gör att värmebehandlat virke inte bör användas som konstruktionsvirke. I applikationer som ställer mycket höga krav på motstånd mot svampangrepp är det tveksamt om de förbättrade egenskaperna för värmebehandlat trä är tillräckliga. Precis som för normalt virke krävs ytbehandling för att den nya färgen ska bevaras hos värmebehandlat virke.

<p>Värmebehandling av virke, som metod för att modifiera virkets egenskaper, är inte någon nyhet på marknaden. Att</p><p>egenskaperna hos virke förändras då det utsätts för höga temperaturer har varit känt länge och flera metoder för</p><p>värmebehandling</p><p>har utvecklats och industrialiserats. I Sverige har dock värmebehandlat virke inte slagit igenom på marknaden i</p><p>någon större grad.</p><p>Värmebehandlat virke tillskrivs en mängd förbättrade egenskaper jämfört med obehandlat virke, t~ex ökat motstånd mot</p><p>nedbrytning och ökad dimensionsstabilitet. Färgen på virket förändras också vid värmebehandling. Virket blir mörkare vilket</p><p>gör det attraktivt som alternativ till populära träslag som inte växer i Sverige. Värmebehandling förbättrar dock inte</p><p>alla egenskaper hos virket utan även försämringar, t ex av de mekaniska egenskaperna, förekommer. En avvägning mellan de</p><p>förbättrade och försämrade egenskaperna krävs alltså för att göra värmebehandlat virke användbart.</p><p>Inte bara korrekt information om försämrade egenskaper är viktigt då värmebehandling ska behandlas som modifieringsmetod</p><p>av virke. Hur stora förbättringarna är sätter också gränser för vilka områden virke behandlat i höga temperaturer lämpar</p><p>sig för. Ett exempel är motstånd mot biologisk nedbrytning där värmebehandlat virke visar på en klar förbättring, men något</p><p>totalt skydd innebär värmebehandling inte.</p><p>För att skapa en korrekt bild av de egenskapsförändringar som behandling i höga temperaturer medför för virke, har</p><p>utgångspunkten i det här arbetet varit att gå igenom oberoende forskning. Värmebehandling är en intressant</p><p>modifieringsmetod som definitivt kan användas för att förädla svenskt virke. Behandlat virke visar på fuktegenskaper som</p><p>klart förbättras i jämförelse med obehandlat virke vilket är en stor fördel vid användning utomhus och i andra miljöer</p><p>med stora fuktväxlingar. Den förbättrade dimensionsstabiliteten öppnar för nya användningsområden och en allmän</p><p>kvalitetshöjning för traditionella träprodukter. Den mörka färg som värmebehandlingen resulterar i har stor potential att</p><p>göra värmebehandlat virke populärt för inredningsdetaljer. Värmebehandling är också en process som kan göras väldigt</p><p>miljövänlig vilket är en stor konkurensfördel gentemot många andra modifieringsformer.</p><p>De begränsningar i användning som behandling i höga temperaturer leder till för virke bör inte utgöra något hinder för</p><p>lyckad användning, så länge användaren är medveten om dem.</p><p>Försämringar av mekaniska egenskaper som brottgräns gör att värmebehandlat virke</p><p>inte bör användas som konstruktionsvirke. I applikationer som ställer mycket höga krav på motstånd mot svampangrepp är</p><p>det tveksamt om de förbättrade egenskaperna för värmebehandlat trä är tillräckliga. Precis som för normalt virke krävs</p><p>ytbehandling för att den nya färgen ska bevaras hos värmebehandlat virke.</p>

Thesis (M.A.) - Simon Fraser University, 2005. / Theses (Dept. of Geography) / Simon Fraser University. Also issued in digital format and available on the World Wide Web.

Thesis (M.S.)--Oregon State University, 2010. / Printout. Includes bibliographical references (leaves 111-114). Also available on the World Wide Web.

Thesis (Ph. D.)--University of Washington, 2001. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 62-66).

Thesis (M.S.)--West Virginia University, 2001. / Title from document title page. Document formatted into pages; contains x, 82 p. : ill. (some col.), maps (some col.). Vita. Includes abstract. Includes bibliographical references (p. 77-78).

No description available.

Thesis (Ph. D.)--Oregon State University, 1988. / Typescript (photocopy). Includes bibliographical references (leaves 175-179). Also available on the World Wide Web.

Dissertation (Ph.D.)--Auburn University, 2006. / Abstract. Vita. Includes bibliographic references.