Background: The hurricane in the south of Sweden in January 2005 was the worst storm in Sweden for the last hundred years. The storm named Gudrun has blown down forest that according to estimation is corresponding to one year of cutting down in the entire country. Purpose: The purpose of this thesis is to describe how credit granters act when facing falling forest real estate mortgage and describe if they will make considerations due to the storm in the south of Sweden 2005. Method: With help of a qualitative method, we investigated how the credit granters act when facing falling forest real estate mortgage. Interviews were obtained with three credit granters, SEB, Landshypotek and FöreningsSparbanken in the county of Jönköping and Kronoberg. Conclusion: The conclusion is based upon the empirical study, the analysis and our own reflections and it shows that the credit granters do not change their policy concerning credit granting to forest real estate properties. The policy of the credit granters has proven to be valid even in this extreme situation. / Bakgrund: I januari 2005 drabbades södra Sverige av den värsta naturkatastrofen på 100 år. Stormen Gudrun blåste ner skog i en omfattning som en-ligt uppskattningar motsvarar omkring en normal årsavverkning sett över hela Sverige. Dock koncentrerades den nedblåsta skogen på en betydligt mindre yta, nämligen vissa delar av södra Sverige. I de drab-bade delarna ägs skogen till största delen av privata skogsägare och de har nu lidit ekonomisk förlust till följd av stormen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur olika kreditgivare agerar när skogsfastighetspanter sjunker i värde, samt beskriva eventuella åtgärder som kan komma att vidtas av kreditgivarna mot bakgrund av den kraftiga stormen i södra Sverige 2005. Metod: Med hjälp av en kvalitativ metod undersöktes hur olika kreditgivare agerar när skogsfastighetspanter sjunker i värde. Intervjuer gjordes med tre kreditgivare, nämligen SEB, Landshypotek och Förenings-Sparbanken i Jönköpings och Kronobergs län. Slutsats: Med utgångspunkt från empiri, analys och egna reflektioner har vi kommit fram till att kreditgivarna inte kommer att genomföra några övergripande förändringar av kreditgivningen till skogsfastigheter till följd av stormen. Kreditgivarnas etablerade policy har visat sig hålla även i den här extremt svåra situationen.

<p>Background: The hurricane in the south of Sweden in January 2005 was the worst storm in Sweden for the last hundred years. The storm named Gudrun has blown down forest that according to estimation is corresponding to one year of cutting down in the entire country.</p><p>Purpose: The purpose of this thesis is to describe how credit granters act when facing falling forest real estate mortgage and describe if they will make considerations due to the storm in the south of Sweden 2005.</p><p>Method: With help of a qualitative method, we investigated how the credit granters act when facing falling forest real estate mortgage. Interviews were obtained with three credit granters, SEB, Landshypotek and FöreningsSparbanken in the county of Jönköping and Kronoberg.</p><p>Conclusion: The conclusion is based upon the empirical study, the analysis and our own reflections and it shows that the credit granters do not change their policy concerning credit granting to forest real estate properties. The policy of the credit granters has proven to be valid even in this extreme situation.</p> / <p>Bakgrund: I januari 2005 drabbades södra Sverige av den värsta naturkatastrofen på 100 år. Stormen Gudrun blåste ner skog i en omfattning som en-ligt uppskattningar motsvarar omkring en normal årsavverkning sett över hela Sverige. Dock koncentrerades den nedblåsta skogen på en betydligt mindre yta, nämligen vissa delar av södra Sverige. I de drab-bade delarna ägs skogen till största delen av privata skogsägare och de har nu lidit ekonomisk förlust till följd av stormen.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva hur olika kreditgivare agerar när skogsfastighetspanter sjunker i värde, samt beskriva eventuella åtgärder som kan komma att vidtas av kreditgivarna mot bakgrund av den kraftiga stormen i södra Sverige 2005.</p><p>Metod: Med hjälp av en kvalitativ metod undersöktes hur olika kreditgivare agerar när skogsfastighetspanter sjunker i värde. Intervjuer gjordes med tre kreditgivare, nämligen SEB, Landshypotek och Förenings-Sparbanken i Jönköpings och Kronobergs län.</p><p>Slutsats: Med utgångspunkt från empiri, analys och egna reflektioner har vi kommit fram till att kreditgivarna inte kommer att genomföra några övergripande förändringar av kreditgivningen till skogsfastigheter till följd av stormen. Kreditgivarnas etablerade policy har visat sig hålla även i den här extremt svåra situationen.</p>