Bakgrund: Begreppet hopp har definierats och beskrivits på många olika sätt, bland annat som en livsviktig inre resurs som innebär en förväntan om att något positivt kan ske i framtiden. Hopp har visat sig vara betydelsefullt för patienter i palliativ vård då det kan   hjälpa dem att hantera sin livssituation samt öka deras välbefinnande. Sjuksköterskan har en viktig roll i främjandet och bevarandet av hopp hos döende patienter. Genom en ökad förståelse för vad patienterna upplever som viktiga aspekter för bevarandet av hoppet skapas förutsättningar för en god vård. Syfte: Att beskriva hur patienter i palliativ vård bevarar hoppet.   Metod: En litteraturöversikt som baserats på nio vetenskapliga artiklar.   Samtliga artiklar var kvalitativa och granskades och analyserades av båda   författarna. Artiklar granskades för att identifiera likheter och skillnader.   Utifrån detta skapades nya kategorier med underkategorier. Resultat: Resultatet presenteras utifrån sex kategorier med underkategorier. Att leva så normalt som möjligt med   följande tre underkategorier: symtomkontrollens   betydelse, de individuella målens betydelse samt självständighetens betydelse. Patienterna talade om relationer som en viktig aspekt i   bevarandet av hopp. Detta presenteras utifrån två underkategorier: närstående och andra patienter samt sjukvårdpersonal. Därefter följer huvudkategorierna andlighet, personlig inställning samt att ändra fokus. Slutligen presenteras   den sista huvudkategorin förberedelser   inför döden. Diskussion: I metoddiskussionen utvärderas den valda metoden och   tillvägagångssättet. Vårt resultat diskuteras utifrån ytterligare forskning kring patienters   upplevelse av hopp samt utifrån modellen de 6 S:n i resultatdiskussionen.

Religious education has partly gone from learning about religions to learning from religions. The students practice their abilities to talk about life issues, which can increase their understanding of each other's differences. Inclusion is about making everyone feel welcome in the classroom, no matter who you are. It is also not just about each individual but the class as a whole.Previous research shows that working with the different religions can counteract xenophobia if the teacher focuses on their similarities instead of differences. Students can learn from each other and by having different backgrounds they can exchange experiences. Research suggests that community is a hallmark of an inclusive school environment. It is important not to divide the class into a "them" and “us”. Vygotsky explains how students through interaction with others can reach a new level in their proximal development zone. Students borrow skills from each other and share their experiences.The method used was a web-based survey to get a broader selection of respondents. In it, 213 teachers participated. The majority work at schools in Värmland and Dalarna, but in order to bring in more respondents, the survey was also put on social media, to broaden the selection and increase reliability. The questions in the survey were all linked to the research presented in the study. The research is taken from among others, Holmqvist Lidh and Runfors dissertations. The study's theory is linked to how teachers can work with Vygotsky and students' proximal development zone.Respondents have, among other things, answered questions about whether they have encountered problems from caregivers regarding religious education, if they consider that pupils' differences can promote inclusion and whether they believe that the students are open with their religious beliefs.In the study's results, it appears that most of the participating teachers believe that differences in the classroom can promote the community in the classroom. Most also consider that community is a hallmark of inclusion.According to the research and the teachers who participated in the study, it is agreed that religious knowledge has an important role in giving students an understanding of each other's similarities but also differences.

Examensarbetet inom civilekonomiprogrammet syftar till att bidra med kunskap om främjandet av företagande och utifrån offentliga sektorns perspektiv identifiera faktorer som har mer eller mindre möjlighet att påverka företagandet i Sverige. Vidare har det lagts betoning på de olika faktorerna som är synliga i främjandet av företagande för att kunna analysera huruvida det på lokal nivå går att påverka näringslivet ur ett kommunalt perspektiv. Regeringens målsättning är att kommuner fungerar effektivt inom gränserna av valfrihet och medbestämmande. I Sveriges välfärdssystem finns det en hög ambitionsnivå, men det ger varierande resultat beroende på vilken kommun som diskuteras. När det gäller andra delar av förvaltning har kommunerna krav eller regler som påverkar hur organisationen utformas, men dessa finns i mindre omfattning när det kommer till näringslivet. Det finns en hel del studier i ämnet, men det har enligt vår uppfattning funnits en brist i informationen som finns synlig angående hur utvecklingen ser ut från företagande till att aktivt starta företag med hjälp och förutsättningar från kommunen. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie, där det insamlade materialet har utgått från grundad teori och konceptuell forskning. Metoden som använts var telefonintervjuer med olika kommuner. En sammanställning gjordes sedan till mindre beskrivningar av attribut som anses viktiga av respondenterna. Resultatet är en redogörelse av intervjuerna och en jämförelse mellan kommuner i relation till företagande. Utifrån uppsatsen och undersökningen har vi fått mer insikt i vad som kan påverka förutsättningar i näringslivet och att det ligger en del problematik i hur den institutionella strukturen allokerar uppgifter utan att ge organisationer befogenhet att påverka förutsättningarna för individen i samhället. Det bör vara mer tydligt huruvida främjandet av nyföretagande är en statlig eller kommunal prioritering. Arbetet med främjande åtgärder av företagande kan med fördel bli mer tydlig och ett hållbarhetstänk kan vara en bättre utgångspunkt snarare än antalet startade företag. / The thesis aims to contribute to knowledge in the promotion of nascent entrepreneurship and from the public sectors perspective identify factors that have more or less opportunity to influence how starting businesses is encouraged in Sweden. In addition to this it aims to discuss visible factors in an encouraging business region and how municipalities work within these limits. The Government's objective is for municipalities to function effectively within the limits of Swedish rules for municipalities. In the Swedish welfare system, there is a high level of ambition, with varying results depending on which municipality is being analysed. When it comes to how the business climate is structured, the municipalities lack rules or requirements. There are a lot of studies on the subject, but in our opinion, there is a lack of transparency in the development of creating an encouraging business environment in Sweden. The thesis is a qualitative case study, where the collected material has been based on theory and conceptual research. The method used was telephone interviews with various respondents from different municipalities. A summary is then presented with attributes that were considered important by the respondents. The result of the performed interviews shows the operational work within the municipality, correlating with the business world. From the study we have gained more insight into what can affect the process of encouraging businesses in municipalities. Furthermore, it became visible that there might be a shortage in institutional structure, because of deficient regional power when it comes to allocating conditions to an encouraging business climate. Perhaps it could benefit the matter of increasing businesses if the objective was more pronouncedly exalted, as to whether it is a governmental or municipality priority. The promotion of entrepreneurship could possibly be clearer and perhaps benefit from more of a sustainability perspective rather than the number of companies started.