<p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka metoder som förekommer vid skapande av framtidsbedömningar samt hur de förhåller sig till de organisationer vi valt.</p><p>Vi har i denna uppsats valt en kvalitativ metod i form av kvalitativa personliga intervjuer, då vi vill få en djupare förståelse kring framtidsbedömningar. Vi har samtidigt valt att arbeta utifrån ett abduktivt tillvägagångssätt.</p><p>Med utgångspunkt från vårt syfte med uppsatsen, har vi identifierat fem metoder som används inom de organisationer vi har intervjuat. Dessa metoder är<strong> </strong>Intentions, Conjoint analysis, Expert opinions, Ekonometri samt Regelbaserade prognoser. I vår slutsats har vi kommit fram till att dessa metoder är vanligt förekommande inom de organisationer som vi har intervjuat, pga. att metoderna är enkla och billiga att framställa. Dessutom utnyttjas den kunskap och erfarenhet som finns inom organisationerna.</p>

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka metoder som förekommer vid skapande av framtidsbedömningar samt hur de förhåller sig till de organisationer vi valt. Vi har i denna uppsats valt en kvalitativ metod i form av kvalitativa personliga intervjuer, då vi vill få en djupare förståelse kring framtidsbedömningar. Vi har samtidigt valt att arbeta utifrån ett abduktivt tillvägagångssätt. Med utgångspunkt från vårt syfte med uppsatsen, har vi identifierat fem metoder som används inom de organisationer vi har intervjuat. Dessa metoder är Intentions, Conjoint analysis, Expert opinions, Ekonometri samt Regelbaserade prognoser. I vår slutsats har vi kommit fram till att dessa metoder är vanligt förekommande inom de organisationer som vi har intervjuat, pga. att metoderna är enkla och billiga att framställa. Dessutom utnyttjas den kunskap och erfarenhet som finns inom organisationerna.