Denna studie visar en tolkning av begreppet hållbar utveckling samtidigt som den konkretiseras i den specifika fartygsverksamheten. Detta examensarbete skall fungera som underlag till en utbildning som har som syfte att få befälsnivån att arbeta mot en mer hållbar utveckling. I samband med utbildningen är det viktigt att komma ihåg att målet är att öka medvetenheten hos befälsnivån så att risken minimeras för att de fattar dåliga beslut. Målet är även att befälsnivån skall känna att de har bättre verktyg än före utbildningen för att arbeta mot en mer hållbar utveckling. Det är viktigt att befälsnivån får med sig förståelsen för hur de tre dimensionerna ekologi, ekonomi och sociala aspekter hänger samman. Befälsnivån skall ha förståelse för att hållbar utveckling är uppnådd när förbättringar i en dimension också leder till förbättringar i en annan dimension (SOU 2004:104). Befälsnivån skall ansvarfullt inse att den ekologiska bärkraften är viktigast för allt liv och därmed också inse att om exempelvis ekonomisk tillväxt är baserad på en produktion som är mindre miljöanpassad än tidigare alternativ så är utvecklingen inte hållbar. För att få befälsnivån att arbeta mot en mer hållbar utveckling har alla tre dimensioner sina egna drivkrafter som skall uppmärksammas före beslut om förändring. Det ekologiska är givet, då vi är beroende av vår miljö, det sociala kan vara allt från påtryckningar från ledningen till krav från arbetskamrater och kunder. De ekonomiska drivkrafterna kan i sin tur också vara många där styrmedel är det mest framträdande. Det har dock visat sig att exempelvis miljöåtgärder som innebär ekonomisk vinning inte behöver formell styrning. Denna självreglering leder till att verksamheten själv önskar att initiera åtgärder till förmån för hållbar utveckling. I denna studie framhävs därmed också betydelsen av utbildningen och betydelsen av utbildningens innehåll ur en pedagogisk synvinkel. I rapporten påpekas också vikten av att ledningen är den som skall se till att de anställda har rätta verktygen för att genomföra förändringar och utvecklas. Det bör dock noteras att i samband med färskvattenförbrukningens minskning har inte hänsyn tagits till kundernas beteende. En tydligare kartläggning av de olika kundsegmentens vattenförbrukning är en bra framtida studiemöjlighet. För att upprätthålla arbetet mot en mer hållbar utveckling är det av ytterst vikt att en processmodell där utvärdering anses spela en viktig roll finns att tillgå. För minskning av färskvattenförbrukning presenteras en åtgärdsplan samt andra förslag som utbyte av exempelvis duschmunstycken som på längre sikt kan leda till en större minskning av färskvattenförbrukningen. / This study’s main goal is to help the ship management to work towards a more sustainable development by introducing the concept in, for the shipping business, concrete concept. It is also of importance to remember that the goal with this educational training is not to create a perfect person, but to increase the ship management’s awareness to minimize the risk of bad decisions based on lack of knowledge. It is of importance that the ship management increases their knowledge of the significance of the three dimensions ecology, economics and social aspects. The ship management tools for working towards a more sustainable development is hoped to increase by giving them better understanding for the fact that an improvement of one of the dimensions may lead to an improvement of the others (SOU 2004:104). The ship management is meant to realize that the ecological capacity being the most important for life a development cannot be sustainable if the economic growth is less environmentally adjusted than necessary. In working towards a sustainable development it is of great importance that all the dimensions´ driving forces are given attention before making a decision. The ecological dimension is given, us being depended of the environment, the social aspect is anything between the managements demands and customers inquiry. The economical aspects are many, but the different governments’ mean of control may be the most important, although it has been shown that environmental improvements also giving an economical profit are done without external control. This regulation made by the company indicates that the company is willing to make measures towards are more sustainable development. This study will also highlight the pedagogical aspects when teaching about sustainable development. In conclusion the importance of the managements´ devotion to make sure that the employees have the tools to work towards solutions based on sustainable development is found. The importance of making sustainable development concrete by using freshwater consumption as an example is also stated. Finally, to be able to work towards more sustainable development and to uphold the quality it is of great importance that there is a project plan where follow-up and feedback are essential. This study also introduces a package of measure for the freshwater reduction onboard the ships among other recommended measures such as changing the showers mouthpieces. It is of great importance that the measures made will lead to the long-term sustainable development that will be required.

Identifier les « hotspots » environnementaux de l’agriculture est crucial dans un contexte où l’humanité doit produire plus et polluer moins. L’Analyse du Cycle de Vie (ACV) est un outil puissant pour évaluer les impacts environnementaux des systèmes agricoles, mais souffre encore de lacunes, notamment pour l’évaluation des impacts lies à la consommation d’eau douce et la salinisation des eaux et des sols. La complexité fondamentale réside dans le double statut de l’eau et du sol en ACV qui sont à la fois des ressources et des compartiments. Les trois questions auxquelles la thèse répond sont: Comment mieux évaluer les impacts associés aux flux d’eau et de sels? Quel modèle devrait être développé pour un inventaire pertinent des flux d’eau et de sels au champ? Le modèle développé est-il opérationnel pour une étude ACV d’une culture pérenne? La première question a été traitée grâce à une revue de la littérature sur les impacts salinisations en ACV. Cette revue détaille les principaux mécanismes environnementaux de la salinisation, les facteurs impliqués, et discute du statut du sol et de l’eau, notamment en définissant une frontière cohérente entre technosphère et écosphere. Pour répondre à la seconde question, une analyse critique des bases de données d’inventaire eau et ACV de produits agroalimentaires a montré leur inaptitude pour l’ecodesign basé sur l’ACV: elles fournissent des estimations d’eau consommée théorique, se basent sur des données et méthodes qui présentent des limites, et ne permettent pas le calcul des impacts liés à l’usage consommateur et dégradant de l’eau. Pour l’ecodesign des systèmes agricoles basé sur l’ACV, l’inventaire des flux d’eau et de sels devrait se fonder sur un modèle simulant l’évapotranspiration, la percolation profonde et le ruissèlement, prenant en compte les spécificités de la culture, les conditions pédoclimatiques et les pratiques agricoles. Le modèle Aquacrop de la FAO est un modèle pertinent et opérationnel pour les cultures herbacées, mais il n’existe pas de modèle dédié aux cultures pérennes pour le moment. Pour pallier à ce manque, un modèle simple et « sur mesure », appelé E.T., a été élaboré pour l’inventaire des flux d’eau et de sels au champ, pour les cultures annuelles et pérennes. Le modèle combine un bilan journalier de l’eau et des sels, prenant en compte le sol, le climat, les pratiques agricoles et d’éventuels stress salin ou hydrique. Un premier test du modèle a démontré son pouvoir discriminant des pratiques agricoles et sa robustesse. Son domaine de validité peut être étendu et sa précision augmentée grâce aux recommandations fournies. E.T. a aussi été appliquée dans une ACV de Mandarine cultivée au Maroc. Pour la plupart des catégories d’impacts, l’usage d’électricité pour l’irrigation était un contributeur majeur, révélant une forte connexion entre l’eau et l’énergie. L’usage d’eau avait une contribution majeure aux dommages sur les trois aires de protection. Dans l’ensemble, pour améliorer davantage la prise en compte des impacts liés à l’usage de l’eau (dont la salinisation) nous recommandons d’adopter une approche plus mécaniste et hydrologique. / Identifying the environmental hot spots of agriculture is crucial in a context where humanity has to produce more food and pollute less. Life Cycle Assessment (LCA) is a powerful tool to evaluate the environmental impacts of agricultural systems, but is still fraught with shortcomings, notably for the evaluation of impacts of freshwater use and of salinisation of water and soil. The core complexity lies in the double status of water and soil resources in LCA which are both a resource and a compartment. The three questions answered by the thesis were: How to better assess the impacts associated with water and salts fluxes? What model should be developed for a relevant inventory of field water and salts fluxes? Is the developed model operational for an LCA study on a perennial crop? The first question was answered through a literature review on salinisation impacts in LCA. It revealed the main environmental mechanisms of salinisation, the factors involved, and discussed the soil and water status, notably through a consistent definition of the technosphere and ecosphere boundary. To answer the second question, a critical analysis of water inventory and agri-food LCA databases showed their inadequacy for the LCA-based ecodesign of cropping systems: they provide estimates of theoretical water consumed, rely on data and methods presenting limitations, and do not support the calculation of both consumptive and degradative water use impacts. For the LCA-based ecodesign of cropping systems, the inventory of water flows should be based on a model simulating evapotranspiration, deep percolation and runoff accounting for crop specificities, pedo-climatic conditions and agricultural managements. For herbaceous crops, the FAO Aquacrop model constitutes a relevant and operational model, but no dedicated model is available to-date for perennials. To fill this gap, a tailored and simple model, so called E.T., was elaborated for the inventory of field water and salt flows for annual and perennial crops. The model combines daily water and salts balances, accounting for soil, climate, agricultural practices and possible crop water and salinity stresses. A first testing of the E.T. model demonstrated its discriminating power for agricultural practices and its robustness. Its validity domain can be extended and its accuracy increased thanks to the recommendations provided. E.T. was also tested in the LCA of a Mandarin grown in Morocco. For most impact categories, electricity use for irrigation was the main contributor revealing a water-energy nexus. Water use had a major contribution to damages for all areas of protection. Overall, to further improve the assessment of impacts due to water use (including salinization impacts) we recommend using a more mechanistic and hydrological approach.