Med ökad inflyttning till storstadsregioner blir den byggbara ytan i urbana områden allt mer begränsad. Detta i samband med förändringar i det globala klimatet, med ökade havsnivåer och mer intensiva regn som följd, samt utveckling av ny teknik öppnas det upp för nya typer av lösningar. Följande examensarbete syftar till att utveckla ett koncept för byggnation av bostadsgrupp direkt på vattenspegel och sedan använda det som grund vid utveckling av ett gestaltningsförslag. Först utförs en litteraturstudie inom ämnet. Utifrån analys av denna, samt referensobjekt, skapas ett koncept innehållande de aspekter som bör tas till hänsyn vid byggnation av en bostadsgrupp direkt på vatten. Arbetet använder sig av metodik redovisad i boken ”Idea Work”, både för den teoretiska delen samt den kreativa processen. Med hjälp av det framtagna konceptet utvecklas ett gestaltningsförslag för en flytande bostadsgrupp. Förslaget placeras i Frihamnen i Göteborg, ett område som inom en snar framtid ska utvecklas till att bli en helt ny stadsdel. Förslaget följer även i största möjliga mån den vision som Göteborgs Stad satt upp för utvecklingsområdet Frihamnen. De flytande bostäderna är anpassade efter de lokala väderförhållanden som råder på platsen. Byggnadernas struktur är utformade så att de ska skydda från vind samt ge boende möjlighet att njuta av solen. Fasader med mycket glas skapar en visuell kontakt med vattnet precis utanför. Genom att aktivera taken och placera nödvändig grönska skapas där en grönblå struktur. En mindre park i mitten fungerar som en social punkt. Med varierande våningshöjder och arkitektur anpassas bostäderna efter den vision Göteborgs Stad utvecklat. Med ett fristående poolområde utnyttjas älvens vatten. Utgjutningar i pontonerna skapar direkt kontakt till vattnet, där ankring med allt från segelbåtar till kanoter möjliggörs. Gestaltningsförslaget är i sin helhet inte en fulländad lösning utan snarare en visualisering av hur ett bostadsområde på vatten kan tänkas se ut. Vidare studier behövs inom området för att ett slutgiltigt förslag ska kunna ta form. Förhoppningen är att inspirera till fortsatta studier inom ämnet. Resultatet kan ses på sidan 44 och framåt i rapporten. Slutsatsen av teori och gestaltningsförslag är att boende på vatten kan ha era fördelar för den urbana människan så som bättre närmiljö, möjlighet till ett aktivt liv, positiv påverkan på hälsa och en visuellt tilltalande omgivning. Att bygga på vatten öppnar således dörrar till nya möjligheter. Fortsatta studier inom alla delar framtagna i konceptet kan leda till en ännu bättre förståelse kring ämnet.

Majoriteten av världens befolkning bor i städer, och ännu fler kommer bo där i framtiden. Denna urbanisering ställer stora krav på stadsutvecklingen, samtidigt som vår tids utmaning handlar om att ställa om vårt samhälle till att bli mer hållbart. Det finns många idéer om hur stadsplaneringen ska skötas. En metod är att använda temporära bostäder, något som har gjorts vid Frihamnen i Göteborg. Detta ställer då frågan om liknande projekt är tillämpningsbara på större skala, samtidigt som det inte får hamna i konflikt med strävan efter hållbarhet? Socialt hållbar stadsutveckling och social hållbarhet går hand i hand. Det ena skapar plattformar för det andra. Termerna har breda definitioner inom litteraturen, dock framhålls ofta viktiga aspekter som social interaktion, delaktighet, variation, och samverkan för att skapa social hållbarhet. Temporära installationer har blivit ett alltmer vanligare och uppskattat fenomen inom stadsplanering eftersom man inte binder upp sig i långsiktiga lösningar, och framtagandet av sådana platser kan ske i samråd med invånarna. Rapporten är delvis gjord på en fallstudie av Frihamnen, där de temporära bostäderna har en central del i planeringsprocessen. Frihamnen har planer på att inrätta andra temporära områden som exempelvis Jubileumsparken intill. Många av dimensionerna av social hållbarhet kommer att behöva identifieras i efterhand, men det går att dra paralleller redan innan mellan projektet och social hållbarhet. Exempel på dessa är delaktighet och variation av funktioner. Temporära bostäder påverkar social hållbarhet i sig inte särskilt mycket mer än vad permanenta byggnader kan göra. Däremot bör de utgöra en del av ett temporärt område för att gynna en blandning av funktioner och verksamheter, och kan på så sätt vara en del av social hållbarstadsplanering. Ämnesområdet kring temporära bostäder i förhållande till social hållbarhet och planering är dock relativt outforskat, vilket gör att det är svårt att ställa generella slutsatser. / The majority of the world’s population live in the cities, and even more will live there in the future. This urbanization puts great demands on urban development, at the same time as our times great challenge will be to make our society sustainable. There are many ideas of how the urban development should be done. One method is to use temporary housing, something which has been done at Frihamnen in Gothenburg. This raises the question if similar projects are applicable on a bigger scale, whilst still not conflicting with our pursuit for sustainability? Social sustainable urban development and social sustainability walks hand in hand. One creates platforms for the other. The terms have broad definitions within the literature, although important aspects that often is highlighted consists of social interaction, participation, variation and collaboration to create social sustainability. Temporary installments have become a more frequent used and appreciated phenomenon within urban development since one does not commit to long term solutions, and the process of building such places may be in collaboration with the citizens. The thesis is done partly on a case-study of Frihamnen, where temporary housing has a central place in the planning process. Frihamnen has other plans to build other temporary installments in the nearby area, such as Jubileumsparken. Many of the dimensions of social sustainability will need to be identified after the project, but it is possible to draw parallels already between the project and social sustainability. Examples of such is participation and a variation of functions. Temporary housing does not affect social sustainability much more than permanent buildings would do. However, they should be a part of an area that consists of temporary installments, and can in that way be a part of social sustainable urban development. The topic about temporary housing within social sustainability and planning is relative unexplored, which means that it is hard to make general conclusions.