Majoriteten av världens befolkning bor i städer, och ännu fler kommer bo där i framtiden. Denna urbanisering ställer stora krav på stadsutvecklingen, samtidigt som vår tids utmaning handlar om att ställa om vårt samhälle till att bli mer hållbart. Det finns många idéer om hur stadsplaneringen ska skötas. En metod är att använda temporära bostäder, något som har gjorts vid Frihamnen i Göteborg. Detta ställer då frågan om liknande projekt är tillämpningsbara på större skala, samtidigt som det inte får hamna i konflikt med strävan efter hållbarhet? Socialt hållbar stadsutveckling och social hållbarhet går hand i hand. Det ena skapar plattformar för det andra. Termerna har breda definitioner inom litteraturen, dock framhålls ofta viktiga aspekter som social interaktion, delaktighet, variation, och samverkan för att skapa social hållbarhet. Temporära installationer har blivit ett alltmer vanligare och uppskattat fenomen inom stadsplanering eftersom man inte binder upp sig i långsiktiga lösningar, och framtagandet av sådana platser kan ske i samråd med invånarna. Rapporten är delvis gjord på en fallstudie av Frihamnen, där de temporära bostäderna har en central del i planeringsprocessen. Frihamnen har planer på att inrätta andra temporära områden som exempelvis Jubileumsparken intill. Många av dimensionerna av social hållbarhet kommer att behöva identifieras i efterhand, men det går att dra paralleller redan innan mellan projektet och social hållbarhet. Exempel på dessa är delaktighet och variation av funktioner. Temporära bostäder påverkar social hållbarhet i sig inte särskilt mycket mer än vad permanenta byggnader kan göra. Däremot bör de utgöra en del av ett temporärt område för att gynna en blandning av funktioner och verksamheter, och kan på så sätt vara en del av social hållbarstadsplanering. Ämnesområdet kring temporära bostäder i förhållande till social hållbarhet och planering är dock relativt outforskat, vilket gör att det är svårt att ställa generella slutsatser. / The majority of the world’s population live in the cities, and even more will live there in the future. This urbanization puts great demands on urban development, at the same time as our times great challenge will be to make our society sustainable. There are many ideas of how the urban development should be done. One method is to use temporary housing, something which has been done at Frihamnen in Gothenburg. This raises the question if similar projects are applicable on a bigger scale, whilst still not conflicting with our pursuit for sustainability? Social sustainable urban development and social sustainability walks hand in hand. One creates platforms for the other. The terms have broad definitions within the literature, although important aspects that often is highlighted consists of social interaction, participation, variation and collaboration to create social sustainability. Temporary installments have become a more frequent used and appreciated phenomenon within urban development since one does not commit to long term solutions, and the process of building such places may be in collaboration with the citizens. The thesis is done partly on a case-study of Frihamnen, where temporary housing has a central place in the planning process. Frihamnen has other plans to build other temporary installments in the nearby area, such as Jubileumsparken. Many of the dimensions of social sustainability will need to be identified after the project, but it is possible to draw parallels already between the project and social sustainability. Examples of such is participation and a variation of functions. Temporary housing does not affect social sustainability much more than permanent buildings would do. However, they should be a part of an area that consists of temporary installments, and can in that way be a part of social sustainable urban development. The topic about temporary housing within social sustainability and planning is relative unexplored, which means that it is hard to make general conclusions.

Bakgrunden till arbetet är en problematik som bland annat Boverket belyser och som idag är aktuell i flera kommuner, nämligen att kommunerna vill bygga tätare, mer yteffektivt och funktionsblandat. Samtidigt är bostadsbristen fortfarande ett problem i flera kommuner. Studenter och unga vuxna är särskilt drabbade av bostadsbristen och har svårigheter med att skaffa en bostad utifrån deras ekonomiska förutsättningar. Med detta i åtanke är bostäderna i förslaget avsedda för denna målgrupp. Detta arbete har som mål att presentera ett förslag på hur tillfälliga bostäder i form av modulhus kan byggas på underutnyttjade platser i storstäder som Stockholm. En inspiration till arbetet var konceptet SNABBA HUS som handlar om att bygga flyttbara modulhus på tomter med tillfälliga bygglov. Syftet med denna studie är att visa ett exempel på hur estetiskt tilltalande och välutformade modulhus kan bidra till att omvandla en underutnyttjad plats till ett multifunktionellt område. Fokus för arbetet ligger på gestaltning och byggnadsutformning. Med hänsyn till de miljöaspekter som varit av stor vikt under utbildningens gång är frågor kring vatten- och avloppshantering samt hållbara materialval av intresse i arbetet. I arbetet gjordes en lokaliseringsutredning för att identifiera en lämplig plats och kartlägga dess förutsättningar för uppförandet av de framtagna modulhusen. Genom en designundersökning som innefattat granskning av liknande projekt kring modulhus har metoder för en mer estetiskt tilltalande utformning identifierats. Via litteraturstudier och konsultationer undersöktes möjligheten för tillämpning av ett småskaligt vatten- och avloppsystem för att göra bostäderna oberoende av allmänna ledningssystem och främja mobilitet. Litteraturstudier om KL-trä (korslimmat trä) har genomförts för att sammanlänka de miljömässiga och estetiska aspekter som varit viktiga under arbetet. Arbetet har lett till ett förslag på utformningen av studentbostäder uppförda med tillfälligt bygglov ovanför en parkeringsplats. Modulhusen är utformade efter standardmåtten för en parkeringsplats och de gällande kraven för transport. De flyttbara modulhusens konstruktion möjliggör att de kan staplas i höjd- och sidled enligt önskemål. Uppförandet av bostäderna skulle innebära ett bättre utnyttjande av platsen för att möta kommunernas behov och kan antas skapa underlag till framväxt av ett multifunktionellt stadsområde. / The background of this work is an issue that the Swedish National Board of Housing, Building and Planning (Boverket) illuminates and which is currently relevant in several municipalities in Sweden, namely efforts towards a mixing of functions, densification and a more efficient exploitation of urban areas. The housing shortage is still a problem in several municipalities. Students and young adults are particularly affected by the housing shortage and have difficulties obtaining a home due to their financial conditions. The dwellings in the proposal of the study are intended for this target group. The goal of this thesis is to present a proposal on how temporary dwellings in the form of modular houses can be built on underutilized sites in big cities such as Stockholm. An inspiration for the thesis was the concept SNABBA HUS which is about building mobile modular houses with temporary building permits. The purpose of this thesis is to show an example of how well-designed modular houses can contribute to the conversion of an underutilized space into a multifunctional area. This work has focused mainly on design and planning for housing. Questions about water, sewage and sustainable materials have been of interest due to the environmental aspects that have been of significant importance during the education of the authors. A survey was carried out in order to identify a suitable location for the assembling of the proposed module houses. Methods for a more aesthetically pleasing design have been identified through a design study that included examination of similar projects about modular houses. Literature studies and consultations were carried out to examine the possibility of applying a small-scale water and sewage system to make the houses independent of general pipeline systems and promote mobility. Literature studies about CLT (cross-laminated timber) were made in efforts to link the important aspects of environment and design. This thesis presents a proposal of the design of student housing raised above a parking lot with a temporary building permit. The modular houses are designed to fit the standard measures of two parking spaces and to meet the conditions regarding transportation. The way the modules are constructed makes it possible to stack them in close position and on top of each other. The assembling of the houses would mean a higher grade of exploitation to meet the need of the municipalities and can presumably create a basis for the emergence of a multifunctional urban area.

Temporary building permits for housing purposes has recently received attention thanks to an addition to the Planning and Building Act (9 chap. 33a§). This addition should make it easier to receive temporary building permits for housing, even if the need is not deemed to be temporary. This is done with the hope that temporary housing can help reducing the housing shortage in Sweden. However, there are a number of challenges to be aware of when developing temporary housing, as housing should be adequate, affordable, and socially sustainable.  This study explores the usage of temporary building permits for housing in Stockholm. The situation was explored through archive search that resulted in descriptive statistics, and an exploration of five cases. These cases were evaluated based on social sustainability factors that could be related to the built environment and the development process. The time frames of the cases were put in relation to how the notion of temporary is used within the post-disaster context and in temporary urbanism. That resulted in a framework for categorizing interventions in the built environment based on their time frames, which can be useful for exploring the temporal aspects of the built environment and how the notion of temporary can be understood.  This study shows that temporary housing in Stockholm is mostly targeted at specific groups in society, and that it is developed with an adequate standard, but the possible effect that the temporary aspect could have on the residents is not problematized and the small number of projects means that it will not contribute to reducing the housing shortage in Stockholm. The conclusion of this study is that temporary housing can be socially sustainable (when only considering physical factors), but it does not contribute to an increase in social sustainability on a larger societal scale. / Tidsbegränsade bygglov för bostäder har fått uppmärksamhet de senaste åren på grund av ett tillägg till Plan- och bygglagen (9 kap. 33a§). Målet med detta tillägg är att det ska bli enklare att få tidsbegränsat bygglov för bostäder, även om behovet av bostäderna bedöms vara längre än tiden för bygglovet. Förhoppningen är att dessa temporära bostäder ska bidra till att minska bostadsbristen i Sverige. Det är dock viktigt att vara uppmärksam på att det finns utmaningar som behöver beaktas i projekt för temporära bostäder, då de bör vara lämpliga bostäder, tillgängliga till ett överkomligt pris, och socialt hållbara. I denna studie utforskas användningen av tidsbegränsade bygglov för bostäder i Stockholm. Situationen undersöktes med hjälp av arkivsökningar som resulterade i beskrivande statistik, samt en studie av fem fall där tidsbegränsade bygglov använts för bostäder. Dessa utvärderades utifrån ett antal faktorer för social hållbarhet som kan relateras till den byggda miljön och processer som rör denna. Tidsramarna för fallen sattes i relation till hur begreppet temporärt används inom postdisaster forskning och temporär urbanism för att undersöka temporala aspekter av den byggda miljön, samt hur begreppet temporär kan förstås och definieras. Detta resulterade i ett ramverk för att kategorisera händelser i den byggda miljön baserat på dess tidsramar.  Resultatet av studien visar att temporära bostäder i Stockholm utvecklas med en adekvat standard, men de effekter som den temporära aspekten skulle kunna ha på de boende problematiseras inte i debatten.  Temporära bostäder riktas oftast till specifika grupper i samhället och det utvecklas såpass få temporära bostäder att de inte kan sägas bidra till att minska bostadsbristen i Stockholm. Sammanfattningsvis så kan temporära bostäder vara socialt hållbara (om hänsyn bara tas till fysiska faktorer), men det bidrar inte till en socialt hållbar utveckling.