Studien syftar till att besvara de två forskningsfrågorna: 1. ”Hur beskriver studie- och yrkesvägledare sina arbetsuppgifter vid fristående gymnasieskolor?” och 2. ”Hur uppfattar studie- och yrkesvägledare vid fristående gymnasieskolor samarbetet med annan skolpersonal liksom sitt eget beslutsutrymme?”För att besvara frågorna har sex respondenter, med en studie- och yrkesvägledarfunktion verksamma vid den fristående gymnasieskolan, intervjuats. Studien utgår från två teoretiska utgångspunkter. Den första är ”Vägledningens spänningsfält” som är en modell av Gunnel Lindh (1997). Den andra är Lennart Henryssons begrepp ”Syo-kultur” (1994).Resultaten av studien visar att studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter vid den fristående gymnasieskolan framförallt består av två saker: information och vägledningssamtal. Tendensen är att det till största del handlar om informationsdetaljer (urval och behörighetsfrågor) snarare än att studie- och yrkesvägledningen utgår från ett bredare framtidsperspektiv (yrkesvägar och livsmål). Därutöver har arbetet olika förutsättningar. Respondenterna har olika tidsutrymme för sitt arbete vid skolan. De har också i stor utsträckning kombinerade tjänster och/eller arbetsuppgifter utanför ett mer renodlat studie- och yrkesvägledningsarbete. I deras arbetsuppgifter ingår inte sällan marknadsföring.När det kommer till uppfattningar om samarbete och beslutsutrymme visar studien att studie- och yrkesvägledarna i den fristående gymnasieskolan har stort beslutsutrymme, undantaget den begränsade tid de får sig tilldelad för arbetet. Studie- och yrkesvägledarna samarbetar i liten utsträckning med övrig skolpersonal. Studie- och yrkesvägledaren avgör själva i stor utsträckning vad arbetet skall innefatta. Det är således studie- och yrkesvägledaren själv som får utgöra kärnan i syo-kulturen.

De senaste årens snabba framväxt av fristående skolor i Malmö har skapat intresse för oss att vilja förlägga vår forskning där. Genom vår utbildning till studie- och yrkesvägledare föll det sig naturligt att undersöka studie- och yrkesvägledningens vikt för elever på fristående skolor. Vårt syfte med examensarbetet var att få en inblick i tidigare erfarenheter av studie- och yrkesvägledning hos elever på fristående gymnasium. Vår intention var även att undersöka elevers tankar om studie- och yrkesvägledning i deras nuvarande situation. Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod i form av enkäter för att nå så många som möjligt. Vårt resultat visade bland annat att eleverna fick sin vägledning först i nionde årskursen. Eleverna själva önskade att de hade erbjudits vägledningen tidigare, i sjunde eller åttonde klass. Det framkom också att det ofta var genom enbart klassrumsinformation som eleverna fått sin studie- och yrkesvägledning. Eleverna i studien tänkte mycket på framtida studier eller arbeten. Dessutom synliggjordes elevernas behov av att ha någon att ventilera dessa tankar med. Resultatet visade att det var det personliga kontaktnätet som de främst vände sig till med sina funderingar. De undersökta skolorna uppnådde inte den förväntan vi hade på studie- och yrkesvägledning. Den kunskap och de förmågor vi får med oss från utbildningen används inte i så stor utsträckning på skolorna i denna studie.

Syfte: Syftet med undersökningen är att skapa förståelse för hur gymnasieskolor marknadsför sig i dagens skolmarknad. Teori: Den teoretiska referensramen i denna kandidatuppsats bygger på fem olika och relevanta teorier. De fem teorierna är marknadsföring i tjänsteföretag, relationsmarknadsföring, Word-of-Mouth/eWoM och Social marknadsföring & internet och Eventmarknadsföring. Teorierna har applicerats utifrån vetenskapliga artiklar och relevant kurslitteratur som rör ämnet.  Metod: Kvalitativ forskningsstrategi har använts vid genomförandet av studien. Den kvalitativa intervjun har formulerat utifrån ett planeratsystematiskt synsätt. Studien bygger på urvalsmetoden icke- sannolikhetsbaserat urval, då enbart en bestämd respondent har intervjuats i respektive gymnasieskola. På så sätt används strategiskt urval, för att få undersökningsdeltagare som är av betydelse till undersökningsfrågan. Denna studie utgår även ifrån ett induktivt synsätt, dvs där sambandet mellan teori och empiriska data undersöks. Slutsats: Gymnasieskolan skiljer sig inte mycket åt trots att dem har olika organisationsformer samt erbjuder nischade och breda utbildningslinjer. Det är liknande typer av marknadsföring som används, såsom marknadsföring i tjänsteföretag, relationsmarknadsföring, WoM/eWoM, social marknadsföring & internet samt eventmarknadsföring. Skillnaden är att de fristående gymnasieskolorna marknadsför sig mer frekvent men inte de kommunala gymnasieskolorna. Anledningen till att fallet är så är att de kommunala gymnasieskolorna inte behöver marknadsföra sig lika mycket som de fristående gymnasieskolorna då den kommunala gymnasieskolan lever på den mängd elever som de behöver och får. I och med detta har den fristående gymnasieskolan ett “försprång” som kan vara svårt för den kommunala gymnasieskolan att komma ifatt när det gäller marknadsföring. / Purpose: The purpose of the survey is to create an understanding of how upper secondary schools’ market themselves in today's school market. Theory: The theoretical framework in this bachelor's thesis is based on five different and relevant theories. The five theories are, marketing in service companies, relationship marketing, Word-of-Mouth/eWoM, Social marketing & the internet and Eventmarketing. The theories have been applied on the basis of scientific articles and relevant course literature concerning the subject. Method: Qualitative research strategy has been used in the implementation of the study. The qualitative interview has been formulated based on a planned systematic approach. The study is based on the selection method non-probability-based selection, as only one specific respondent has been interviewed in each upper secondary school. In this way, strategic selection is used to get survey participants who are relevant to the survey question.  Conclusion: The upper secondary school does not differ much despite the fact that they have different forms of organization and offer niche and broad lines of education. There are similar types of marketing used, such as marketing in service companies, relationship marketing, WoM / eWoM, social marketing & internet and event marketing. The difference is that the independent upper secondary schools’ market themselves more frequently, but not the municipal upper secondary schools. The reason why this is the case is when the municipal upper secondary schools do not have to market themselves as much as the independent upper secondary schools as the municipal upper secondary school lives on the number of students they need and receive. As a result, the independent upper secondary school has a "lead" that can be difficult for the municipal upper secondary school to catch up when it comes to marketing.