Nürnberg, Univ., Habil.-Schr.--Erlangen, 1990.

Allén förklaras som en väg eller gata med planterade träd på båda sidor, vanligen i enkla rader men även flerdubbla led. Allén är en anläggning som innehåller minst 7 träd. •Alléerna anlades förr ofta för att genom hamling ge bonden djurfoder och bränsle •Alléerna anlades för att hindra jordflykt på skånska slätten. •Alléerna anlades för att ge en park eller ett slott en gedigen och praktfull utsmyckning som i sin tur visade makt och rikedom på 1600-1700-talet. •Alléerna anlades för att rama in vägen och ge resande en linje att hålla sig till vid dålig sikt men också att ge skugga och återhämtning för resande. Det kunde vara i en hälsopark på 1800-talet eller då man färdades på landsvägen med häst och vagn. •Alléerna anlades som en tydlig in/utfartslinje till en stad.   Det har tydligt framkommit i litteraturen att allén delas upp i landsvägsalléer och parkalléer. Landsvägsallén har oftast inte träd med sammanvuxna kronor. De kantar istället in en väg på båda sidor eller ena sidan. Landsvägsallén kom till i ett syfte att markera vägen vid dålig sikt samt binda jorden kring öppna odlingsytor. Landsvägsalléerna bestod ofta av olika trädslag. Och det togs hänsyn till hur väl det gick att plantera på den platsen. Bönderna använde landsvägsalléns grenar till djurfoder och bränsle. Parkalléerna är de som i första hand blev ett blickfång, en estetisk del i parken som från början manifesterade makt och rikedom. Allén skulle vara enhetlig och formklippt. Trädens kronor skulle vara sammanvuxna och helst vara i samma höjd och det innebar att samma trädslag helst användes i parkalléerna. Alléer finns att se i hela Sverige, både i stadsmiljö och på landsbygd samt vid stora gods, gårdar och slott. Nutida alléer vårdas i samarbete med länsstyrelse och vägverk samt genom stiftelser och projekt. Bevarande sker med bestämmelser och lagar som grund. Uppdragsforskning och kunskapsbyggnad runt vård och bevarande av dagens parkalléer finns för slotts- och parkförvaltare i form av vårdprogram som SLU har tagit fram. Alléns namn kommer från det franska språket och allén som idé anlände till Sverige genom renässansen intåg till Europa.

No description available.

Detta arbete har försökt besvara hur en animerad film kan förklara tekniska funktioner i ett stridsfordon för att underlätta förståelsen för hur fordonstypen generellt fungerar, hos en allmän svenskspråkig målgrupp med varierande förkunskaper. Arbete belyser den kritik som finns mot användandet av animation i undervisande syfte. För att sedan titta på hur den kritiken besvarats av senare forskning, främst inom kognitionsvetenskap, där man diskuterar hur animation kan ha en undervisande funktion. För att finna exempel på hur forskningen kan appliceras på skapandet av animation i praktiken gjordes analyser av animationer som försöker förklara tekniska funktioner i stridsvagnar. Dessutom har en gestaltning som syftar till att generellt förklara en stridsvagn för en allmän svensktalande målgrupp, tagits fram i samarbete med Sveriges försvarsfordonsmuseum Arsenalen. Gestaltningen består av en fyra och en halv minut lång, animerad film och heter Hur fungerar en stridsvagn? Filmen visades för fem personer som med olika hög förkunskap på området stridsvagnar. Sedan intervjuades personerna om upplevelsen av filmen, och för att se mycket de hade lärt sig av den. Resultaten visade tendenser på att, hastigheten på animationen, detaljnivå i maneret och på vilket sätt animationen leder åskådaren genom informationen påverkar den kognitiva belastning som åskådaren utsätts för. Detta ledde till förslag på hur man kan förbättra gestaltningen för att reducera denna kognitiva belastning.

Zugl.: Trier, Univ., Diss., 2005 / Hergestellt on demand

Tübingen, Univ., Diss., 2008.

Zugl.: Bonn, University, Diss., 1988.

Zugl.: Chemnitz, Techn. Univ., Diss., 2008

Stuttgart, Univ., Diss., 2000.

Stuttgart, Univ., Studienarb., 2000.