Bakgrund: Runt 80% av befolkningen upplever någon gång i livet ländryggssmärta. Idag finns en mängd olika behandlingsåtgärder för ländryggssmärta såsom stabilitetsträning, motorisk kontroll träning och aerob träning. Marklyft är en traditionell övning inom idrott och fysträning som allt mer används inom ryggrehabilitering Syfte: Denna litteraturstudie hade som syfte att sammanställa den aktuella forskningen gällande marklyfts effekt på smärta, självskattad funktion och fysiologisk funktion för patienter med ländryggssmärta. Metod: En litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, Web of Science, Sportdiscus, CINAHL, Science Direct och Scopus. Resultat: Totalt inkluderades 4 RCT-studier, dock var samtliga studier från samma forskargrupp och inkluderade samma deltagare. En studie påvisade att marklyft hade signifikant förbättring på smärta, två studier visade att marklyft hade en signifikant skillnad i att öka självskattad funktion, två studier visade signifikanta fysiologiska förändringar i form av förbättring i fysiska test respektive ökad tvärsnittsyta för multifiderna inom gruppen. Vad gäller gruppskillnader fanns det signifikanta skillnader i PSFS, plankan och testbatteriet i motorisk kontroll mellan marklyft- och Low Load Motor Control-gruppen (LMC) med fördel till LMC-gruppen. Konklusion: Resultatet indikerar att marklyft kan ha goda effekter på smärta, självskattad funktion och fysiologisk funktion. Interventionerna anses vara likvärdiga i nästintill alla avseende för att behandla patienter med nociceptiv mekanisk ländryggssmärta. Dock är resultatet av studierna från samma deltagargrupp och mer forskning krävs för att kunna dra en mer generell slutsats.

Syftet med studien var att undersöka blivande psykoterapeuters uppfattning av negativa effekter av den egenterapi som de genomgått inom ramen för utbildningen till legitimerade psykoterapeuter. Vilka negativa effekter av egenterapi rapporterar psykoterapeutstudenter och skiljer sig dessa från vad patienter som genomgått psykoterapi rapporterar? En frågeställning var också hur blivande psykoterapeuter ser på egenterapins funktion (terapeutisk funktion, modellfunktion, empatisk funktion eller övertygelsefunktion), En enkätundersökning genomfördes bland studenter på två olika psykoterapeutprogram under den avslutande terminen. Totalt kom 33 studenter att delta. Instrumentet som använts, “Negativa händelser och effekter av psykologisk behandling”, består av 60 påståenden som skattas utifrån upplevda biverkningar av psykoterapi (och vad som specifikt orsakats av egenterapin). Jämförelse gjordes med redan publicerade data kring patienters rapportering (Norström, 2015). I tillägg fick studenterna skatta egenterapins funktion på en fyrgradig skala. Resultatet visar att en relativt stor andel av psykoterapeutstudenterna rapporterade någon form av negativ effekt av egenterapin. Vanligast var att man upplevde att gamla obehagliga minnen väcktes till liv (36%), att man inte förstod sin terapeut (27%) och att man kände sig mer sorgsen (24%). Resultatet visar också att rapporterade negativa effekter av egenterapi var relativt likartad mellan gruppen studenter och patienter. Egenterapins terapeutiska funktion angavs ha mycket stor betydelse bland drygt hälften av studenterna. Störst andel av studenterna, drygt hälften, angav att den terapeutiska funktionen hade en mycket stor betydelse. Sammantaget pekar studien på behovet av att uppmärksamma de negativa effekterna av psykoterapi, samtidigt som fortsatt forskning inom detta komplexa område är nödvändig.

<p>I ett samarbete med Färggrossen i Nybro har en miljöanpassad förvaring/ettset med professionellt utplockade produkter för inomhusmåleri formgivits. Produktens huvudanvändare är den kommersiella och tillfälliga målaren. Målet med att utforma ett set är att förenkla för användaren vid köp av produkter, förlänga artefakternas livscykler genom att uppmuntra till bättreskötsel och att formge en estetiskt tilltalande förpackning som är enkel attförvara såväl i hemmet som i garaget eller i verkstaden. Ett lyckat samarbete med Färggrossen, samt observationer och reflektionerkring måleri i kombination med designprocessens många delmoment liggertill grund för målarsetets utformning. På handledningar har framförallt 3-dimensionellaskissmodeller förenklat visualiseringen av tankar och idéer.Research om tidigare vetenskap och forskning kring Faktor 10 metoden harvarit till stor nytta i en ambition att göra setet miljöanpassat och användanav ITK (Identity Tool Kit) har hjälpt till i identifieringen av Färggrossendet som företag och sammanlänkningen mellan produkt och uppdragsgivare.</p>

<p>Studiens syfte är att synliggöra fritidspedagogers funktion i skolan. Vilka arbetsuppgifter får de? Hur de upplever att deras kompetens tas till vara? Påverkar deras utbildning vilka arbetsuppgifter de får? Studien har genomförts med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har insamlat våra data genom enkäter med fyra öppna frågor. Enkäterna har analyserats med meningskategoriserings- och ad hoc metoden. Därefter har vi bearbetat våra resultat i SPSS 14.0. I de fall då vi har fått intressanta kvantitativa resultat som kan peka på vad fritidspedagoger har för funktion har vi återgått till enkäterna för en djupare och mer kvalitativ analys. Vår studie visar att fritidspedagogers vanligaste arbetsuppgifter inom skolan är praktiskt- estetiska ämnen samt att fungera som en vikarie/hjälpresurs. Resultaten tyder på att det är minst vanligt att fritidspedagogers arbetsuppgifter i skolan inriktar sig mot stödjande av enskilda elever eller social utveckling på gruppnivå. Studien visar att ca 80% av fritidspedagogerna i vår studie anser sig ha kompetens för samtliga av sina arbetsuppgifter. En stor del (45%) av fritidspedagogerna anser sig ha kompetens inom ett eller flera områden som de inte kan nyttja under skoltid. Fritidspedagogers funktion och arbetsuppgifter i skolan påverkas av vilken inriktning deras högskoleutbildning har. Fritidspedagoger med fritidspedagogsinriktad högskoleutbildning nyttjas i hög grad som buffert i verksamheten. De har även monopol på arbetsuppgifter som riktar sig mot elevers sociala utveckling i grupp. Fritidspedagoger med förskole- och lärarinriktad utbildning har flest arbetsuppgifter inom praktiskt- estetiska ämnen. Fritidspedagoger med lärarinriktad utbildning har monopol på arbetsuppgifter som syftar till att stödja enskilda elevers kunskapsutveckling och nyttjas minst som buffert i skolans verksamhet.</p>

Studiens syfte är att synliggöra fritidspedagogers funktion i skolan. Vilka arbetsuppgifter får de? Hur de upplever att deras kompetens tas till vara? Påverkar deras utbildning vilka arbetsuppgifter de får? Studien har genomförts med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har insamlat våra data genom enkäter med fyra öppna frågor. Enkäterna har analyserats med meningskategoriserings- och ad hoc metoden. Därefter har vi bearbetat våra resultat i SPSS 14.0. I de fall då vi har fått intressanta kvantitativa resultat som kan peka på vad fritidspedagoger har för funktion har vi återgått till enkäterna för en djupare och mer kvalitativ analys. Vår studie visar att fritidspedagogers vanligaste arbetsuppgifter inom skolan är praktiskt- estetiska ämnen samt att fungera som en vikarie/hjälpresurs. Resultaten tyder på att det är minst vanligt att fritidspedagogers arbetsuppgifter i skolan inriktar sig mot stödjande av enskilda elever eller social utveckling på gruppnivå. Studien visar att ca 80% av fritidspedagogerna i vår studie anser sig ha kompetens för samtliga av sina arbetsuppgifter. En stor del (45%) av fritidspedagogerna anser sig ha kompetens inom ett eller flera områden som de inte kan nyttja under skoltid. Fritidspedagogers funktion och arbetsuppgifter i skolan påverkas av vilken inriktning deras högskoleutbildning har. Fritidspedagoger med fritidspedagogsinriktad högskoleutbildning nyttjas i hög grad som buffert i verksamheten. De har även monopol på arbetsuppgifter som riktar sig mot elevers sociala utveckling i grupp. Fritidspedagoger med förskole- och lärarinriktad utbildning har flest arbetsuppgifter inom praktiskt- estetiska ämnen. Fritidspedagoger med lärarinriktad utbildning har monopol på arbetsuppgifter som syftar till att stödja enskilda elevers kunskapsutveckling och nyttjas minst som buffert i skolans verksamhet.

I ett samarbete med Färggrossen i Nybro har en miljöanpassad förvaring/ettset med professionellt utplockade produkter för inomhusmåleri formgivits. Produktens huvudanvändare är den kommersiella och tillfälliga målaren. Målet med att utforma ett set är att förenkla för användaren vid köp av produkter, förlänga artefakternas livscykler genom att uppmuntra till bättreskötsel och att formge en estetiskt tilltalande förpackning som är enkel attförvara såväl i hemmet som i garaget eller i verkstaden. Ett lyckat samarbete med Färggrossen, samt observationer och reflektionerkring måleri i kombination med designprocessens många delmoment liggertill grund för målarsetets utformning. På handledningar har framförallt 3-dimensionellaskissmodeller förenklat visualiseringen av tankar och idéer.Research om tidigare vetenskap och forskning kring Faktor 10 metoden harvarit till stor nytta i en ambition att göra setet miljöanpassat och användanav ITK (Identity Tool Kit) har hjälpt till i identifieringen av Färggrossendet som företag och sammanlänkningen mellan produkt och uppdragsgivare.

Den manuella gesten benämnd PU@g har formen ”sprethänderna, framåtriktade och uppåtvända som förs kort framåt och sidledes” och kan utföras på lite olika sätt. Ibland kan den även utföras utan rörelse och den kan ha många funktioner. I denna uppsats rapporteras en undersökning av Svensk teckenspråkskorpus (Mesch, Wallin, Nilsson &amp; Bergman 2012). Det analyserade materialet visar en hög frekvens av den manuella gesten PU@g. Materialet (färdigställt i slutet av augusti 2012) består av 16 teckenspråkstexter fördelade över lika många Eaf-filer, totalt 81.44 minuter data med 16 olika par av tecknare. I materialet finns det 425 förekomster av gesten PU@g. Gesten har kategoriserats efter funktion för varje förekomst. Det går att dela upp funktionerna i tre huvudkategorier: a) Talaren som signalerar till lyssnaren. b) Lyssnaren som signalerar till talaren c) Annan funktion och till det som vederbörande tidigare har sagt och som inte har med lyssnaren eller något annat yttrande att göra. Studien har hittat några viktiga icke-manuella signaler som används med gesten och det är [0-], samt huvudskakning.

Zugl.: Hamburg, Helmut-Schmidt-Universiẗat, Diss., 2008.

Zugl.: Regensburg, Univ., Diss., 2008

Zugl.: Regensburg, University, Diss., 2008.