Bakgrund: Stress är en naturlig del av livet för de allra flesta människor. Att utsättas för små doser av stress är oftast ofarligt och det kan även vara en nödvändig reaktion som kroppen och hjärnan behöver för att kunna hantera olika utmanande eller hotfulla situationer. Många studier i dagsläget visar på att studenter är en grupp som generellt lider utav mycket stress. Att ha höga stressnivåer över en lång period kan ha en negativ påverkan på både den fysiska och psykiska hälsan. En framträdande grupp individer som ofta är utsatt för stress är universitetsstudenter. En grupp studenter vars stress är lite forskat om är fysioterapeutstudenter. Till författarna av denna studies kännedom finns inga tidigare uppföljningsstudier på stressupplevelse gjord.  Syfte:Syftet med studien var att undersöka den upplevda stressen under studietiden och tryggheten inför kommande yrkesliv hos fysioterapeutstudenter på Luleå tekniska universitet.. Metod: Samtliga studenter på fysioterapiprogrammet på Luleå tekniska universitet blev erbjudna att delta i en webbenkät som de fick tillgång till på mailen. 184 studenter fick tillgång till enkäten, av dem svarade 86 vilket ger en svarsfrekvens på 46.7%. Resultat: Av de 86 respondenterna svarade 72 stycken (83,3%), att de upplever stress. Av de 72 studenterna som upplevde stress var majoriteten kvinnor. 66.2% av studenterna var oroade över att inte kunna tillgodogöra sig kunskapen de lärt sig i framtida yrke. En majoritet av studenterna upplevde att inlärningen blev påverkad av en hög studiebelastning. Termin fem och sex var de mest osäkra inför kommande arbete. Konklusion: Fysioterapeutstudenter i majoritet upplevde stress. Det var en tydlig könsskillnad, kvinnliga studenter upplevde mer stress än de manliga. Den mest framträdande orsaken till stress var att inte kunna tillgodogöra sig kunskapen de har lärt sig inför kommande yrke och att många studenter inte kände sig trygga inför kommande arbete. En stor mängd kvinnliga studenter upplevde att deras inlärningsförmåga påverkades negativt av en hög studiebelastning.

Bakgrund: Sömnproblematik och stress är relativt utbrett i samhället och kan inverka på varandra. Stress kan påverka en persons sömnvanor och sömnbrist kan leda till att stress hanteras på ett annorlunda sätt. Stress och sömnbrist har visat sig vara en återkommande faktor hos studenter och studier gjorda på fysioterapeutstudenter har visat en hög prevalens av stress. Sömnvanorna och eventuella samband mellan stress och sömn är mindre undersökta. Syfte: Syftet var att kartlägga självskattad stress och självskattade sömnvanor bland Fysioterapeutstudenter. Syftet var också att se om det finns något samband mellan dessa faktorer. Metod: En studie med kvantitativ design utfördes med en digital enkät som datainsamlingsmetod på 200 fysioterapeutstudenter i termin 1-6 vid Luleå tekniska universitet. Enkäterna innehöll frågor om självskattad upplevd stress (PSS-10) och sömnvanor. Resultat: Studien hade totalt 100 respondenter, varav 59 kvinnor och 41 män. Majoriteten av deltagarna hade en måttlig stress och kvinnorna var mer stressade än männen. De flesta deltagare hade en sömntid på mer än sju timmar per natt den senaste månaden och majoriteten uppgav att de fått tillräckligt med sömn. Det fanns ingen indikation på ett samband mellan självskattad stress och antal sömntimmar. Konklusion: Majoriteten av fysioterapeutstudenterna upplever stress i olika grad där måttlig stress var mest utmärkande. De flesta sover enligt allmänna rekommendationer och anser sig få tillräckligt med sömn. Inget samband noterades mellan stress och sömn. Resultaten går överlag i linje med tidigare studier även om metodologiska faktorer gör det något svårt att jämföra. Mer studier behövs för att undersöka stress och sömnvanor och eventuella samband mellan dessa faktorer bland studenterna.

Bakgrund: Sömnsvårigheter och sömnbrist är vanligt hos universitetsstudenter. Sömnbrist kan leda till att de fysiska och kognitiva förmågorna påverkas negativt såsom en ökad risk för skador samt sämre återhämtningsförmåga. Vanliga riskfaktorer för sömnbesvär är stress, fysisk inaktivitet, alkohol och koffeinintag. Rekommendationer för sömn är 7-9 timmar per dygn för åldrarna 18-64 år. Sambandet mellan sömnvanor och träningsprestationer är relativt outforskat. Syfte: Syftet var att undersöka fysioterapeutstudenters upplevda sömnsvårigheter samt om de upplevde att det påverkar träningsprestationen vid Luleå Tekniska Universitet. Metod: En kvantitativ studie utfördes med 188 fysioterapeutstudenter vid Luleå Tekniska Universitet från termin 1-6. Digital enkät användes för att mäta upplevda sömnsvårigheter de senaste tre månaderna (KSQ) samt sömnvanor. Resultat: Studien hade en svarsfrekvens på 36,7% med total 69 respondenter, varav 37 kvinnor och 32 män. Majoriteten av respondenterna upplevde att sömnen inte uppgav några hälsoproblem. De flesta ansåg sig behöva mellan 7-9 timmars sömn per dygn. En övervägande del sover inom de rekommenderade timmarna per natt. Stress var den huvudsakliga orsaken till för lite sömn. Majoriteten upplever att sömnen påverkar deras träningsprestation. Konklusion: Studien visar att på gruppnivå vid Luleå Tekniska Universitet uppvisar fysioterapeutstudenter låga sömnsvårigheter. De följer rekommenderade sömntimmar och anser inte att sömnen utgör ett hälsoproblem. Trots detta upplever en övervägande majoritet att sömnen påverkar deras träningsprestation. Resultaten överensstämmer delvis med tidigare forskning men det behövs mer studier inom forskningsfrågan.

Bakgrund: Sociala medier blir bara större och större. En av de största plattformarna är Instagram. I dagens samhälle exponeras vi ständigt av andras utseende och ger därmed en enklare tillgänglighet till att jämföra oss med dagens kroppsideal. Likväl som vi påverkas negativt kan även sociala medier ge motivation. Fysioterapi är en behandlingsmetod vid störd kroppsuppfattning. Det är viktigt att ha den biopsykosociala modellen i beaktning vid behandlingen. Syfte: Syftet med studien var att utforska och beskriva hur unga fysioterapeutstudenter upplever att Instagram påverkar deras kroppsuppfattning. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad guide. De fem informanterna bestod av unga fysioterapeutstudenter på Luleå Tekniska Universitet och inkluderades genom ett bekvämlighetsurval via Facebook. Intervjuerna var individuella och skedde via den digitala mötesplatsen Zoom. Dataanalysen gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre stycken huvudkategorier: Instagrams påverkan på kroppen och utseendet, Insikt om Instagrams påverkan och Instagrams psykiska påverkan. Konklusion: Instagram påverkar unga fysioterapeutstudenter både positivt och negativt. Det kan handla om allt ifrån att jämföra sin kropp, till att uppleva hets, eller motivation till träning.