Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom har en ökad risk för somatiska sjukdomar, något som gör att de ofta är tvungna att söka sig till akutmottagningar där de ofta upplever att de inte blir sedda och inte heller trodda på. Tidigare studier visar på att stigmatisering av patienter med psykisk sjukdom förekommer såväl i samhället som hos vårdpersonal. Miljön på akutmottagningar är ofta stökig och sjuksköterskorna har ofta ont om tid. Syfte: Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor i den somatiska akutsjukvården upplever att det är att vårda patienter med psykisk sjukdom. Metod: Forskningsdesignen som valdes var intervjustudie med kvalitativ ansats. Nio sjuksköterskor som jobbat på en akutmottagning i minst ett år intervjuades. Intervjuerna genomfördes på två akutmottagningar. Tematisk analys med induktiv ansats valdes som kvalitativ analysmetod. Resultat: Huvudresultaten av studien sammanfattades i två övergripande teman; den kännande sjuksköterskan och den professionella sjuksköterskan. Följande kategorier kunde placeras in i de två nämnda teman: känslor, fördomar, tid och miljö, bemötande och empati, kunskapsbrist och utbildning samt ansvar. Resultatet visade att sjuksköterskorna på akutmottagningar ofta upplevde känslor som frustration och hopplöshet då de vårdar patienter med psykisk sjukdom. Sjuksköterskorna upplevde att tidsbrist, kunskapsbrist och vårdmiljön på akutmottagningarna var faktorer som försämrade möjligheten till ett bra bemötande och god omvårdnad av patienter med psykisk sjukdom. Slutsats: Studiens resultat visar att sjuksköterskor på akutmottagningar stod inför många utmaningar och vården av patienter med psykisk sjukdom försvårades på grund utav flera faktorer. Dessa faktorer var kunskapsbrist, tidsbrist, stress, fördomar, ansvar samt vårdmiljön. Känslor som sjuksköterskorna ofta upplevde vid vårdandet av patienter med psykisk sjukdom var frustration och hopplöshet. / Background: Patients with mental illness have an increased risk of somatic diseases, which means that they are often forced to turn to emergency departments where they often feel unseen nor believed in. Previous studies show that stigmatization of patients with mental illness is present both in the society and among health professionals. The environment in emergency rooms are often messy and nurses often have little time. Aim: The aim was to examine how nurses in an emergency care experience about caring for patients with mental illness. Method: The research design that were chosen was an interview study with a qualitative approach. Nine nurses who worked in an emergency department for at least a year were interviewed. The interviews were conducted in two emergency departments. Thematic analysis with inductive approach was chosen as qualitative analysis. Results: The main results of the study were summarized in to two main themes; the sentient nurse and the professional nurse. The following categories could be placed into the two mentioned themes; feelings, prejudices, time and environment, attitudes and empathy, lack of knowledge and education, and responsibility. The results showed that nurses in emergency departments often experience feelings of frustration and hopelessness as they care for patients with mental illness. The nurses felt that the lack of time, lack of knowledge and the un-adapted environment in emergency departments were factors that worsened the possibility of good treatment and good nursing care of patients with mental illness. Conclusion: The results of the study show that nurses in emergency departments were facing many challenges and that the care of patients with mental illness was complicated because out of several factors. These factors were such as lack of knowledge, lack of time, stress, responsibility, preconception and the un-adapted environment. Feelings that nurses often experienced in the care of patients with mental illness was frustration and hopelessness.