Bakgrund och problem: Bakgrunden till denna studie ligger i bristen av mångfald i svenska företagsledningar. För att skapa en större förståelse för rekryteringen av individer till företagsledningen, kan det således vara av betydelse att studera de individer som tillsätter ledningen, det vill säga vd, styrelseordförande och styrelsen. Dessa ledande positioner förväntas påverkas av betydande händelser och erfarenheter i deras formativa år, och således bilda unika värderingar vilket kan påverka deras val av individer till företagsledningen. Det är därmed intressant att förstå om och i så fall hur ledande positioners generationstillhörighet kan förklara mångfalden i företagsledningen. Syfte: Studiens syfte är att förklara om och hur ledande positioner såsom vd:s, styrelseordförandens samt styrelseledamöters generationstillhörighet kan förklara mångfalden i företagsledningen.    Metod: Undersökningen utgår från befintlig teori och har en deduktiv ansats, med en teoretisk grund utifrån gruppkonfliktsteorin, sociala identitetsteorin, homosocial reproduktion, legitimitetsteorin och institutionella teorin. Hypoteser formuleras utifrån vd:s, styrelseordförandens och styrelsens generationstillhörighet för att studera om olika generationer har skilda värderingar som i sin tur kan förklara mångfalden i företagsledningen. Uppsatsen är kvantitativ och studerar samtliga svenska börsnoterade företag på large-, mid- och small cap för åren 2007 respektive 2017.    Resultat och slutsats: Det kan konstateras att ledande positioners generationstillhörighet inte kan förklara mångfalden i företagsledningen. Denna studie ser istället tendenser av homosocial reproduktion vid rekrytering av individer till företagsledningen. / Background and problem: The background to this study lies in the lack of diversity in Swedish top management teams. In order to create a greater understanding of the recruitment of individuals to the top management team, it can thus be of importance to study the individuals who appoint the management, that is, the CEO, the chairman of the board and the board. These leading positions are expected to be influenced by significant events and experiences in their formative years, thus forming unique values which can affect their choice of individuals to the top management team. It is therefore interesting to understand whether and, if so, how leading positions' generation affiliation can explain the diversity in top management teams.  Purpose: Our purpose is to explain whether and how leading positions such as the CEO's, the Chairman’s of the Board and the Board of Directors generation affiliation can explain the diversity in top management teams.   Method: The study is based on existing theory and has a deductive approach, with a theoretical basis based on group conflict theory, social identity theory, homosocial reproduction, legitimacy theory and institutional theory. Hypotheses are formulated on the basis of the CEO's, the Chairman's and the Board's generation affiliation in order to study whether different generations have different values which in turn can explain the diversity of the top management team. The thesis is quantitative and studies all Swedish listed companies on large, mid and small cap for the years 2007 and 2017.    Results and conclusion: It can be concluded that the leading positions generation affiliation can not explain the diversity in top management teams. Instead, this study sees tendencies of homosocial reproduction when recruiting individuals to top management teams.

Bakgrund: Tidigare studier indikerar på en attitydförändring till konsumtionslån, där konsumtionslån blir en allt mer socialt accepterad lösning. Det vittnas även om att mängden konsumtionslån har ökat de senaste åren. En del av problemet som belysts, är även att aggressiv marknadsföring skulle kunna bidra till denna attitydförändring. Tidigare studier och rapporter vittnar om att ålder är en aspekt som spelar roll för hur utsatt olika grupper är, vilket gör det till ett viktigt ämne att undersöka. Med utgångspunkt i problembakgrunden formuleras frågeställningen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka kommunikationseffekter som kan urskiljas från  reklam om konsumtionslån, samt vilka attityder till konsumtionslån som kan urskiljas. Huruvida generationstillhörighet påverkar kommunikationseffekter från reklam om konsumtionslån samt konsumtionslån i sig. Metod: Genom en kvalitativ metod samlades empiriska data in, detta i form av 16 intervjuer. Intervjupersonerna utgjordes av konsumenter från Generation Y, Generation X och Generation Baby boomer. Slutsats: Studien visar att det finns variationer gällande hur de olika generationerna förhåller sig till reklam gällande konsumtionslån, samt dess attityder till att ta konsumtionslån. Generation Y verkar vara mer utsatta då de inte verkar ha en lika befäst attityd till ämnet, jämfört med de äldre generationerna. Hos de intervjupersoner som medverkar i studien finns inga direkta indikationer på att konsumtionslån skulle vara en accepterad lösning, vilket inte påvisar en attitydförändring. / Background: Previous studies indicate an attitude change to consumer loans, where consumption loans become an increasingly socially accepted solution. It is also testified that the amount of consumer loans has increased in recent years. Part of the problem highlighted, is also that aggressive marketing could contribute to this attitude change. Earlier studies and reports testify that age is an aspect that plays a role in how vulnerable different groups are, which makes it an important subject to investigate. Based on the problem background, the question is formulated. Purpose: The purpose of the study is to describe which communication effects that can be distinguished from advertising on consumer loans, and which attitudes for consumer loans that can be distinguished. Whether generation affiliation affects communication effects from advertising on consumer loans and consumption loans in itself. Method: Through a qualitative method, empirical data were collected, this in the form of 16 interviews. The interviewees consisted of consumers from Generation Y, Generation X and Generation Baby boomer. Conclusion: The study shows that there are variations regarding how the different generations relate to advertising regarding consumer loans and its attitudes towards taking consumer loans. Generation Y seems to be more vulnerable as they do not seem to have an equally strong attitude to the subject, compared to the older generations. In the interviewees who participate in the study, there are no direct indications that consumption loans would be an accepted solution, which does not indicate an attitude change.