Under de senaste åren har svenska hushållens skuldsättning till följd av konsumtionskrediter ökat med 300 procent (Bertoft, 2021). Enligt Konsumentverket kan en möjlig bakomliggande förklaring vara den parallellt ökade marknadsföringen av olika konsumtionskrediter samt att betalningslösningar blir allt mer integrerade i e-handel. Samtidigt har kreditbolagens och kreditförmedlingarnas marknadsföringsstrategier förändrats. Genom verktyg som till exempel algoritmstyrd marknadsföring, sociala medier och ‘influencer marketing’ och individuellt anpassad marknadsföring når företag idag ut till specifika nyckelpersoner vilket möjliggör en konkret och effektiv kundsegmentering (Bertoft, 2021).   En särskilt utmärkande och intresseväckande åldersgrupp vid undersökning av trenden av variabler som berör skuldsättning är unga vuxna. Under det senaste decenniet har det skett en minskning i antalet skuldsatta, men samtidigt har andelen fordringar ökat med 430 miljoner SEK. Syftet med denna kandidatuppsats är att belysa marknadsföringens och digitaliseringens roll i den ökade skuldsättningen hos unga. Undersökningen visar att det idag krävs fler insatser och verktyg för både berörda konsumenter och tillsynsutövande myndigheter. Digitalisering och ökad marknadsföring har en betydande roll i ökningen av skuldbeloppet bland unga, vilket delvis beror på att betalningslösningar för konsumtionslån har utvecklats och integrerats i handel men även utvecklingen i marknadsföringsstrategier vilket optimerar räckhåll och träffsäkerhet.

Bakgrund: Tidigare studier indikerar på en attitydförändring till konsumtionslån, där konsumtionslån blir en allt mer socialt accepterad lösning. Det vittnas även om att mängden konsumtionslån har ökat de senaste åren. En del av problemet som belysts, är även att aggressiv marknadsföring skulle kunna bidra till denna attitydförändring. Tidigare studier och rapporter vittnar om att ålder är en aspekt som spelar roll för hur utsatt olika grupper är, vilket gör det till ett viktigt ämne att undersöka. Med utgångspunkt i problembakgrunden formuleras frågeställningen. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vilka kommunikationseffekter som kan urskiljas från  reklam om konsumtionslån, samt vilka attityder till konsumtionslån som kan urskiljas. Huruvida generationstillhörighet påverkar kommunikationseffekter från reklam om konsumtionslån samt konsumtionslån i sig. Metod: Genom en kvalitativ metod samlades empiriska data in, detta i form av 16 intervjuer. Intervjupersonerna utgjordes av konsumenter från Generation Y, Generation X och Generation Baby boomer. Slutsats: Studien visar att det finns variationer gällande hur de olika generationerna förhåller sig till reklam gällande konsumtionslån, samt dess attityder till att ta konsumtionslån. Generation Y verkar vara mer utsatta då de inte verkar ha en lika befäst attityd till ämnet, jämfört med de äldre generationerna. Hos de intervjupersoner som medverkar i studien finns inga direkta indikationer på att konsumtionslån skulle vara en accepterad lösning, vilket inte påvisar en attitydförändring. / Background: Previous studies indicate an attitude change to consumer loans, where consumption loans become an increasingly socially accepted solution. It is also testified that the amount of consumer loans has increased in recent years. Part of the problem highlighted, is also that aggressive marketing could contribute to this attitude change. Earlier studies and reports testify that age is an aspect that plays a role in how vulnerable different groups are, which makes it an important subject to investigate. Based on the problem background, the question is formulated. Purpose: The purpose of the study is to describe which communication effects that can be distinguished from advertising on consumer loans, and which attitudes for consumer loans that can be distinguished. Whether generation affiliation affects communication effects from advertising on consumer loans and consumption loans in itself. Method: Through a qualitative method, empirical data were collected, this in the form of 16 interviews. The interviewees consisted of consumers from Generation Y, Generation X and Generation Baby boomer. Conclusion: The study shows that there are variations regarding how the different generations relate to advertising regarding consumer loans and its attitudes towards taking consumer loans. Generation Y seems to be more vulnerable as they do not seem to have an equally strong attitude to the subject, compared to the older generations. In the interviewees who participate in the study, there are no direct indications that consumption loans would be an accepted solution, which does not indicate an attitude change.