Under de senaste åren har svenska hushållens skuldsättning till följd av konsumtionskrediter ökat med 300 procent (Bertoft, 2021). Enligt Konsumentverket kan en möjlig bakomliggande förklaring vara den parallellt ökade marknadsföringen av olika konsumtionskrediter samt att betalningslösningar blir allt mer integrerade i e-handel. Samtidigt har kreditbolagens och kreditförmedlingarnas marknadsföringsstrategier förändrats. Genom verktyg som till exempel algoritmstyrd marknadsföring, sociala medier och ‘influencer marketing’ och individuellt anpassad marknadsföring når företag idag ut till specifika nyckelpersoner vilket möjliggör en konkret och effektiv kundsegmentering (Bertoft, 2021).   En särskilt utmärkande och intresseväckande åldersgrupp vid undersökning av trenden av variabler som berör skuldsättning är unga vuxna. Under det senaste decenniet har det skett en minskning i antalet skuldsatta, men samtidigt har andelen fordringar ökat med 430 miljoner SEK. Syftet med denna kandidatuppsats är att belysa marknadsföringens och digitaliseringens roll i den ökade skuldsättningen hos unga. Undersökningen visar att det idag krävs fler insatser och verktyg för både berörda konsumenter och tillsynsutövande myndigheter. Digitalisering och ökad marknadsföring har en betydande roll i ökningen av skuldbeloppet bland unga, vilket delvis beror på att betalningslösningar för konsumtionslån har utvecklats och integrerats i handel men även utvecklingen i marknadsföringsstrategier vilket optimerar räckhåll och träffsäkerhet.