Naturvetenskapen är abstrakt, speciellt inom kemin. Atomer och molekyler är osynliga och måste åskådliggöras med strukturer och modeller. Modeller kan man bygga för hand med hjälp av kulor och pinnar eller så kan man visualisera modeller på datorn. För det första är det intressant att veta hur modeller visualiseras i läroböcker. För det andra hur eleverna tolkar visualiseringarna. För det tredje vilken attityd eleverna har till 3D-visualisering. En förstudie för identifikation av innehållsligt fokus utfördes. Vidare analyserade jag läroböcker genom att till att börja med identifiera de bilder som används i respektive bok i de avsnitt där dipol och geometrisk form behandlas och därefter följer en analys av de utvalda bilderna. Mot bakgrund av ovanstående resonemang har jag undersökt hur elever tolkar dipol och geometrisk form genom bildanalys av läroboksbilder och interaktiva 3D-modeller. Elever fick svara på enkäter med öppna frågor som sedan bearbetades för att se skillnader och likheter vad eleverna visualiserat. Vidare utformades en enkät utefter likertsystemet för att undersökta elevernas attityd till 3D-visualisering. Undersökningen visar dessutom hur eleverna läser en lärobok eftersom en fråga var utformad för att ge svar på det. Resultatet av min undersökning blir alltså att förstudien visar att elever anser dipol abstrakt. Läroböcker visar relativt många modeller och olika varianter av modeller. Vidare använder man sig av de konventionella symbolerna δ- och δ+. De flesta visar en bild från vardagen. Enligt min undersökning finns det vissa skillnader och likheter på hur eleverna tolkar läroboksbilder och 3D-visualisering. Eleverna är positiva till 3D-visualisering och de anser att det abstrakta blivit mer konkret med 3D-visualisering.

<p>Naturvetenskapen är abstrakt, speciellt inom kemin. Atomer och molekyler är osynliga och måste åskådliggöras med strukturer och modeller. Modeller kan man bygga för hand med hjälp av kulor och pinnar eller så kan man visualisera modeller på datorn. För det första är det intressant att veta hur modeller visualiseras i läroböcker. För det andra hur eleverna tolkar visualiseringarna. För det tredje vilken attityd eleverna har till 3D-visualisering. En förstudie för identifikation av innehållsligt fokus utfördes. Vidare analyserade jag läroböcker genom att till att börja med identifiera de bilder som används i respektive bok i de avsnitt där dipol och geometrisk form behandlas och därefter följer en analys av de utvalda bilderna. Mot bakgrund av ovanstående resonemang har jag undersökt hur elever tolkar dipol och geometrisk form genom bildanalys av läroboksbilder och interaktiva 3D-modeller. Elever fick svara på enkäter med öppna frågor som sedan bearbetades för att se skillnader och likheter vad eleverna visualiserat. Vidare utformades en enkät utefter likertsystemet för att undersökta elevernas attityd till 3D-visualisering. Undersökningen visar dessutom hur eleverna läser en lärobok eftersom en fråga var utformad för att ge svar på det. Resultatet av min undersökning blir alltså att förstudien visar att elever anser dipol abstrakt. Läroböcker visar relativt många modeller och olika varianter av modeller. Vidare använder man sig av de konventionella symbolerna δ- och δ+. De flesta visar en bild från vardagen. Enligt min undersökning finns det vissa skillnader och likheter på hur eleverna tolkar läroboksbilder och 3D-visualisering. Eleverna är positiva till 3D-visualisering och de anser att det abstrakta blivit mer konkret med 3D-visualisering.</p>

Denna studie syftar till att undersöka om det finns samband mellan geometriska former och populärlitterära genrer och hur dessa i sådana fall motiveras. De geometriska former som inkluderas i studien är cirkel, kvadrat, romb och två typer av trianglar (där den ena har spetsen uppåt och den andra nedåt) och de populärlitterära genrer som undersöks är romantik, deckare, science fiction, fantasy och skräck. Först har en webbenkät genomförts, vilken gav svar på vilka geometriska former 131 respondenter ansåg stämma bäst respektive sämst in på de olika populärlitterära genrerna. Enkätresultatet följdes sedan upp med två fokusgruppintervjuer, där respondenterna fick diskutera både egna val och enkätresultat och därmed ge förklaringar till dessa. Den samlade empirin analyserades sedan med utgångspunkt i associationsteori, symbolik och psykologisk forskning kopplad till geometrisk form samt populärlitteraturvetenskap. Det framkom då att inte alla genrer hade underbyggda samband till en geometrisk form, men att det fanns två tydliga positiva resultat. Cirkeln har en mycket stark koppling till genren romantik och likaså gäller mellan de båda trianglarna och science fiction. Cirkelns koppling till romantik motiverades med att cirkeln upplevdes mjuk, positiv, varm och som en evighetssymbol. Sambandet mellan trianglarna och science fiction förklarades med att trianglarna upplevdes hårda, kalla och metalliska samt att respondenterna hade flera kulturella referenser till trianglar i science fiction. Det fanns också ett tydligt negativt samband mellan cirkeln och de båda genrerna deckare och skräck. Där löd motiveringen att deckare och skräck innehåller brutala och hotfulla element som inte upplevdes stämma överens med cirkelns mjuka, positiva form.