Arbetets ena syfte är att identifiera gatukonstnären Banksys stil och se vilka faktorer som kan lyftas fram som "Banksyska". Det andra syftet är att undersöka hur Banksy förhåller sig till begreppet "konstvärld" som teoretikerna Arthur Danto, George Dickie och Howard Becker talar om. Efter att ha observerat och granskat ett stort kvantitativt urval av Banksys gatukonstverk valdes ett antal verk ut, som sedan analyserades genom en semiotisk analysmetod. Genom de semiotiska analyserna och uttalanden från Banksy gick det att konstatera ett tydligt mönster av färgstarka, schablonmåleriska, ironiska, paradoxala och främmandegjorda bilder utifrån den auktoritära kontext som karaktärerna i bilderna brukar ses i. Det gick även att konstatera att Banksys relation till konstvärlden är paradoxal utifrån uttalanden och de semiotiska analyserna, då han påstår sig vara ointresserad av konstvärlden samtidigt som han deltar i den.

No description available.

寫作這篇論文的動機，是為了探討哲學家George Dickie的藝術制度理論(Dickie’s institutional theory of art)。在第一章中，回顧哲學家Arthur Danto與Morris Weitz的反本質主義(anti-essentialism)，及其如何影響Dickie藝術制度理論的發展，以及研究制度理論的重要性；第二章中，說明Dickie的藝術制度理論內容，並以實際的作品為例子講述藝術制度理論的應用；第三章至第四章中，整理反對藝術制度理論的數個哲學家(Jeffery Wieand, Robert Stecker, Stephen Davis, Richard Wollheim, Noël Carroll)的重要論點，並為Dickie的藝術制度理論辯護。最後第五章為結論，提出「藝術眼鏡」此一觀點用以修正藝術制度理論。 / The purpose of this paper is to investigate George Dickie’s institutional theory of art. I will first discuss Arthur Danto and Morris Weitz’s anti-essentialism, which is the groundwork for Dickie’s institutional theory of art. I will then discuss Dickie’s institutional theory of art, which has been developed as two versions. Both versions have been widely criticized. Stephen Davis argues that art created outside any institution seems possible, although Dickie’s institutional theory of art rules it out. Noël Carroll argues that Dickie’s definition of art is circular, and his institutional theory of art fails to distinguish art institutions from other social institutions. Jeffery Wieand argues that Dickie’s perceptually indistinguishable objects argument fails to show that his institutional theory of art is tenable. In this paper, I will argue that Dickie’s theory can be modified as “the glass theory of art.” If this is true, then these criticisms fail to undermine Dickie’s theory, and Dickie’s theory is still powerful.