Background: The Swedish population is aging [1] and malnutrition is a common problem among elderly people [2]. A method called food registration is used to monitor the patients’ nutritional intake, with the purpose of reducing the risk of patients deteriorating in nutritional status during hospitalisation. However, the current method is not satisfactory and many food registration lists are incomplete. [3-6] Thus, patients do not receive a qualitative nutritional care since the assessment of the patients’ nutritional status is based on incomplete documentation. Purpose: The purpose of this master thesis is to increase the quality in the nutrition monitoring process in the geriatric units B72 and B74 at Karolinska University Hospital in Huddinge, Sweden. This should be done by increasing the prospects of providing caregivers with correct information about the patients’ nutritional intake and make the food registration more complete by introducing a new working system based on Lean Healthcare principles. The new working system should consist of a prototype of a food registration application and a new working approach with clear and standardised responsibilities for all occupational groups and shifts. Problem: Is it possible to create a visual and standardised working system that will increase the effectiveness and safety of the nutritional monitoring process? Methods: The current nutrition monitoring process was investigated by observations, interviews and timings. In addition, 100 registration lists were scrutinized and errors and missing information were noted and prototype of a food registration application was created using usability inspection methods. The prototype was tested in a usability test and evaluated in a survey that contained a standardised usability index called The System Usability Scale (SUS). Results: The review of old registration lists revealed that 59 per cent of the food registration lists missed information on how much the patient had been served and/or had consumed at one or more occasions. On average, each list contained 9.4 errors or points of missinged information. The SUS test generated a usability score of 86.75 out of 100, which is equivalent to an A in the A-F grading system. [7] During the usability test an average of 8.2 errors per test were made, though as 4.4 of these were corrected the net average was 3.8 errors per test. The three most common errors, which accounted for 69.5 per cent of all 82 errors, were to forget to specify quantity (36.6 per cent), to press ‘done’ before everything had been registered (18.3 per cent) and to not find the correct item (14.6 per cent). Conclusion: Hopefully, in the future, more food registrations will be correctly performed due to the built in mistake proofing systems of the food registration application and the introduction of the new working approach. The hope is that the new working system will provide caregivers with accurate information on the patients’ nutritional intake so that the patients’ nutritional care can be based on complete documentation. In this way, the quality and safety of the nutrition monitoring process will be increased. / Bakgrund: Sveriges befolkning blir allt äldre [1] och malnutrition är ett vanligt förekommande problem hos personer över 65 år [2]. För att övervaka patienternas näringsintag används så kallad kostregistrering där personalen antecknar vad och hur mycket patienten äter och dricker. Detta görs för att kunna stävja en pågående viktminskning eller fånga upp patienter som riskerar att bli undernärda. I dagsläget fungerar dock inte nutritionsmonitorering kostregistreringsprocessen inte tillfredsställande och många kostregistreringslistor blir ofullständigt ifyllda. [3-6] Konsekvenserna av detta blir bristande patientsäkerhet samt att patienterna inte får en kvalitativ nutritionsvård då bedömning av patientens nutritionstillstånd baseras på ofullständiga underlag. Syfte: Detta arbete syftar således till att öka kvaliteten i nutritionsmonitoreringsprocessen på geriatrikavdelningarna B72 och B74 på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge för att på så vis öka förutsättningarna för att sjukvårdpersonalen får en korrekt bild av hur mycket kalorier patienterna får i sig samt att öka sannolikheten för att kostregistreringen blir korrekt utförd. Detta görs genom att introducera ett visuellt, standardiserat och mer effektivt arbetssystem kring kostregistreringen baserat på Lean Healthcares principer och bestående av en prototyp av en kostregistreringsapplikation och ett nytt arbetssätt. Frågeställning: Kan ett visuellt och standardiserat arbetssystem utformas för att öka effektivitetenseringen och säkerheten i nutritionsmonitoreringsprocessen? Metoder: den nuvarande nutritionsmonitoreringsprocessen undersöktes genom observationer, intervjuer och tidtagning vid kalorisammanräkning. Dessutom studerades 100 ifyllda kostregistreringslistor och fel samt saknad information noterades. En prototyp av en kostregistreringsapplikation skapades genom interaktionsanalysmetoder och testades i ett användartest som sedan utvärderades genom en enkät bestående av ett standardiserat användbarhetsindex, The System Usability Scale (SUS). Resultat: Vid undersökningen av ifyllda kostregistreringslistor framkom att 59 procent av kostregistreringslistorna saknade information om vad som serverats och/eller konsumerats vid minst ett av de fyra huvudmålen. Varje undersökt lista innehöll i genomsnitt 9,4 fel eller glömda saknad information. SUS-mätningen genererade en poäng på 86,75 av 100 möjliga, vilket motsvarar ett A enligt betygsskalan A-F. [7] Under användartestet gjordes i genomsnitt 8,2 fel per test och av dessa korrigerades i genomsnitt 4,4 av felen, vilket gav ett slutgiltigt antal fel på 3,8 fel per test. De tre vanligast förekommande felen, som utgjorde 69,5 procent av de totala 82 felen, var att glömma att fylla i mängd (36,6 procent), att trycka ”klar” innan samtliga poster registrerats (18,3 procent) och att inte kunna hitta rätt val (14,6 procent). Slutsats: Förhoppningsvis kommer kostregistreringsapplikationens olika felsäkringssystem och det nya arbetssättet att i framtiden leda till att fler kostregistreringar blir korrekt utförda. Förhoppningen är att det nya arbetssystemet kommer att leda till fler korrekta kostregistreringar, vilket leder till att fler patienter får en nutritionsvård som är baserad på bedömningar från korrekta underlag. Detta torde i sin tur öka kvaliteten i patienternas nutritionsvård och höja patientsäkerheten.