Många butiker i glesbygden har tvingats lägga ned på grund av hård konkurrens från större butiker i städer och handelscentrum. De har dock ofta en samhällviktig roll som exempelvis ombud för apotek och post och en nedläggning bör om möjligt undvikas. Minskade energikostnader resulterar i att butikers chanser att överleva ökar. Projektets syfte var att föreslå åtgärder som kan reducera energianvändningen i fyra butiker i Stockholms skärgård. En energimodell för butikerna utvecklades för att simulera energianvändningen samt effekter av åtgärder, enskilt och i paket. För åtgärdspaketen bedömdes lönsamheten genom en livscykelkostnadsanalys. Statistik visar att den enskilt största energiposten i en butik är butikskylan (kyl- och frysdiskar samt kylrum), vilket bekräftas av resultat från simuleringarna av butikerna. Därför fokuserade åtgärdsförslagen på detta, men även åtgärder inom andra områden föreslogs. Många åtgärdsförslag var möjliga och de två med störst energibesparingspotential var installation av lock och dörrar på kyldiskar samt centralisering av kylsystemet. Även solelsproduktion visade bra resultat för reducering av köpt energi. Resultaten visar att vinsten av en energieffektivisering avgörs av faktorer som energianvändningen från början, den förväntade elprishöjningen och butikens utförande. I de butiker som undersöktes var energianvändningen låg. Detta i kombination med höga investeringskostnader gav långa återbetalningstider för många av åtgärdspaketen och möjligheten till bidrag kan därför spela en avgörande roll för att realisera effektiviseringarna. Åtgärderna för energibesparingar var dock många och i småbutiker med en högre elanvändning är energieffektiviseringspotentialen större.