The Enhanced Biological Phosphorus Removal (EBPR) process is characterized as the most sustainable process to remove phosphorus from wastewater albeit with high variability in performance efficiency. Thus, unpredictable upsets in the EBPR system is the norm across several wastewater treatment plants throughout Sweden, forcing the hand of the operators to dose higher volume of chemicals to reach the effluent requirements. As future effluent requirements are getting stricter and since higher chemical usage is environmentally and economically unsustainable, this investigation was setup to evaluate which environmental, operational and/or wastewater characteristics correlate with EBPR upsets at full-scale wastewater treatment plant (WWTP), more specifically at Lundåkra WWTP operated by Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA). The data used in the investigation was collected between 1St January 2018 and 31St December 2020 for a vast number of parameters known to play a key role in biological phosphorus removal. Online sensors as well as external and internal analysis contributed to the data which included parameters such as ‘Total flow at the plant’, ‘pH of the incoming water’, ‘Temperature in aeration basins’, ‘Dissolved oxygen (DO) levels in aeration basins’, ‘Nitrate in aeration basins’, ‘Sludge content in aeration basins’, etc. Other relevant parameters such as ‘Hydraulic retention time (HRT) in the treatment units’, ‘Sludge retention time (SRT) in aeration basin’, ‘Organic loading rate (OLR)’, etc. were calculated. Before the start of this investigation, the two possible explanations were presumed and they can be classified as: (i) upsets as a result of unsuitable environmental conditions and/or error in the operational strategy at the plant and (ii) upsets as a result of toxicity from higher concentration of metals in the influent specifically. Traditional statistical methods such as the t-distributed Stochastic Neighbor Embedding (t-SNE), Spearman Rank Correlation and Principal Component Analysis were used for the purpose of this study to test the first presumed explanation. The t-SNE plot showed that the upsets did not cluster into one large group but instead clamped up into smaller groups scattered across the length of the scale in both dimensions. This points towards the multivariate dependency of the EBPR process and exhibits that upsets might occur even with an operational strategy that produces good results otherwise. This, in turn, eludes to the fact that a non-included parameter such as the ‘daily metal concentrations in the influent’ could be responsible for some or all of the upsets. The Principal Component Analysis (PCA) plot, although noisy, offered an improvement strategy built around the key variables namely ‘nitrate in aeration basin 1 & 2’, ‘sludge content in aeration basin’, ‘SRT in aeration basin’, ‘O2 in aeration basin 1 & 2’ and ‘pH of incoming water’. Therefore, it is recommended that an improvement strategy be devised around them. Multiple causal factors increase the complexity of the analysis by decreasing the correlation coefficients, however, incorporation of the scatterplots presents a clearer picture. The parameters ‘nitrate in aeration basin 1 & 2’ and ‘sludge content in aeration basin’ showed the strongest correlation with phosphate values at the end of biological treatment at -0.32 and 0.42 respectively. The results also open the door to future research and provide direction for further investigations. / Den förbättrade biologiska fosforborttagningsprocessen karakteriseras som den mest hållbara processen för att avlägsna fosfor från avloppsvatten om än med stor variation i prestandaeffektivitet. Således är oförutsägbara störningar i systemet för förbättrad biologisk fosforavskiljning (EBPR) normen bland flera avloppsreningsverk i hela Sverige, vilket tvingar operatörerna att dosera högre volymer kemikalier för att nå avloppskraven. Eftersom framtida avloppskrav blir allt strängare och eftersom högre kemikalieanvändning är miljömässigt och ekonomiskt ohållbar, gjordes denna undersökning för att utvärdera vilka miljö-, drifts- och/eller avloppsvattenegenskaper som korrelerar med EBPR- störningar vid fullskaligt avloppsreningsverk. Närmare bestämt vid Lundåkra reningsverk som drivs av Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp. Datan som användes i undersökningen samlades in mellan 1:a januari 2018 och 31:a december 2020 för ett fast antal parametrar som är kända att spela en nyckelroll vid borttagning av biologiskt P. Onlinesensorer samt externa och interna analyser bidrog till datan vilken inkluderade parametrar som 'Totalt flöde vid anläggningen', 'pH för det inkommande vattnet', 'Temperatur i luftningsbassänger', nivåer av upplöst syre (DO) i luftningsbassänger ',' Nitrat i luftningsbassänger ',' Slamhalt i luftningsbassänger ', etc. Andra relevanta parametrar som 'Hydraulisk retentionstid (HRT) i behandlingsenheterna ',' Slamretentionstid (SRT) i luftningsbassäng ',' Organisk belastningshastighet (OLR) ', etc. beräknades. Innan denna undersökning påbjörades antogs de två möjliga förklaringarna och de kan klassificeras som: (i) störningar till följd av olämpliga miljöförhållanden och/eller fel i driftstrategin vid anläggningen och (ii) störningar till följd av toxicitet från högre koncentration av metaller i inflödet specifikt. Traditionella statistiska metoder såsom t- Distributed Stochastic Neighbor Embedding (t-SNE), Spearman Rank Correlation och Principal Component Analysis användes i denna studie för att testa den första förmodade förklaringen. t-SNE- diagrammet visade att störningarna inte samlades i en stor grupp utan istället klämdes ihop i mindre grupper utspridda över skalans längd i båda dimensionerna. Detta pekar mot EBPR-processens multivariata beroende och visar att störningar kan uppstå även med en operativ strategi som annars ger bra resultat. Detta i sin tur undviker det faktum att en icke-inkluderad parameter som "dagliga metallkoncentrationer i inflödet" kan vara orsaken för några eller alla störningar. Principal Component Analysis (PCA)-diagrammet, trots att det var bullrigt, möjliggjorde en förbättringsstrategi byggd kring nyckelvariablerna, nämligen 'nitrat i luftningsbassäng 1 & 2', 'slamhalt i luftningsbassäng', 'SRT i luftningsbassäng', 'O2 i luftningsbassäng 1 & 2' och 'pH av inkommande vatten'. Därför rekommenderas att en förbättringsstrategi utarbetas kring dem. Flera kausala faktorer ökar komplexiteten i analysen genom att minska korrelationskoefficienterna, men spridningsdiagrammen ger en tydligare bild. Parametrarna ‘nitrat i luftningsbassäng 1 & 2’ och ‘slamhalt i luftningsbassäng’ visade starkast samband med fosfatvärden vid slutet av biologisk behandling vid -0,32 respektive 0,42. Resultaten lämnar dörren öppen för framtida forskning och kan vägleda vidare undersökningar.