Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Many advanced cancer patients receive intensive treatment near the end of life (EOL). Intensive treatment near the EOL is often associated with worse outcomes, such as worse quality of life (QOL), greater distress in patients and caregivers, and higher health care costs. For cancers typically unresponsive to chemotherapy such as lung and gastro-intestinal (GI), the side effects of intensive treatment are endured without increasing survival time. To date, research on EOL care in advanced cancer patients has focused on patient prognostic understanding, physician communication, and patient distress. These factors do not fully explain why many patients receive intensive treatment near the EOL when there is no hope for cure. Hence, there is a need to better understand the factors that influence EOL treatment in order to improve patient and caregiver outcomes. Self-Regulation Theory (SRT) provides a framework that may help explain motivations and care decisions in this population. This study had two aims: 1) to examine the associations between EOL clinical encounters (i.e., EOL conversations with a physician) and treatment intensity in advanced cancer patients near the EOL; and 2) to examine the associations between important SRT constructs (i.e., goal flexibility, hope, and optimism) and treatment intensity in advanced cancer patients near the EOL. A sample of 76 advanced lung and GI cancer patients was recruited from Indiana University Simon Cancer Center. Hope predicted receiving chemotherapy closer to death (β = -.41, t (66) = -2.31, p = .025), indicating more intensive treatment near EOL. Other predictor variables were not significantly associated with intensive treatment. Implications and methodological limitations are discussed.

No description available.

Inledning: Eftersom den psykodynamiska psykoterapin har kraftig konkurrens från andra terapiformer, samtidigt som kraven på effektivitet, snabbhet och evidens från hälso- och sjukvårdsetablissemanget är starka, är det viktigt att som psykodynamiker delta i diskursen kring den psykodynamiska psykoterapins vetenskapsteoretiska status. Hur kan man karakterisera den psykodynamiska psykoterapin om den dels inte är identisk med psykoanalys, dels heller inte automatiskt kan inordnas i det medicinsk-biologiska paradigmet? Uppsatsen har som syfte att definiera och undersöka om psykodynamisk psykoterapi kan betraktas som behandling och/eller en moralisk etisk praxis. Frågeställningar: Psykodynamisk psykoterapi – är den en egen humanvetenskap? Hur kan man definiera och se på behandling och behandlingsmål i den psykodynamiska psykoterapin? Metod: Litteraturstudie med en hermeneutisk ansats. Resultat: Det finns olika sätt att se på den psykodynamiska psykoterapin när det gäller dess vetenskaplighet. Frågan om psykodynamisk psykoterapi är behandling i gängse medicinsk bemärkelse, har heller inget enkelt entydigt svar. Till synen på behandling hör också målet med densamma. Hur man betraktar behandlingsfrågan blir också vägledande för hur man ser på behandlingsmålet. En skiljelinje går mellan uppfattningen om den psykodynamiska psykoterapin som vetenskap och/eller teknik. Diskussionen om psykodynamisk psykoterapi är en vetenskap eller flera, har betydelse för dess ställning i den vetenskapliga världen. Diskussion: Valet av litteraturstudie som metod avgjordes på grundval uppsatsens syfte och karaktär. Det är möjligt att se den psykodynamiska psykoterapin i annat vetenskapligt ljus än det positivistiska t.ex. fenomenologiskt och hermeneutiskt. Psykodynamisk psykoterapi kan ses både som en vetenskap och en teknik samt som en etisk verksamhetspraxis. Slutsatsen för uppsatsarbetet är att man kan se på den psykodynamiska psykoterapin som en moralisk, etisk behandlingsmetod som med både hermeneutiska och fenomenologiska metoder/tekniker söker uppnå inre frihet, självkännedom och ansvarstagande för medvetnare livsval hos subjektet. Behandlingsmålet blir då att minska neurotiskt och annat lidande hos subjektet samtidigt som lidandets omedvetna ursprung integreras.