Könssegregerade arbetsplatser och yrkesområden är något som kan vara till företagets nackdel, då det har visat sig att könssegregering kan bidra till sämre resultat och arbetsklimat. Segregeringen gör det också svårare för arbetsgivare att hitta rätt kompetens, vilket är ett stort problem i Värmland och anledningen till att projektet “Attraktionskraft Värmland” har startats av regionen. Projektet vill, tillsammans med företagen, göra arbetsmarknaden mer jämställd och minska segregeringen för att eliminera den kompetensbrist som råder i länet. En av de könssegregerade branscherna i Värmland är tillverkningsindustrin, som överrepresenteras av män.  Med inspiration av detta är syftet med studien att undersöka hur man kan locka fler kvinnliga medarbetare till branschen genom att ändra de fördomar och stereotyper som finns kring den. Detta med hjälp av att använda den grafiska profilen för att uttrycka jämställdhet och signalera att arbetsplatsen är inbjudande för alla kön. Studiens frågeställningar blev då:  På vilket sätt uttrycks jämställdhet genom semiotiska tecken i den grafiska profilen för företag inom tillverkningsindustrin i Värmland? Vad finns det för visuella element som kan vara problematiskt kopplat till jämställdhet i en grafisk profil? För att uppnå detta användes Luptons (2011) designprocess och en semiotisk multimodal analys av hemsidor från företag inom tillverkningsindustrin i Värmland. Tillsammans med den tidigare forskningen, teorier och resultatet av analysen visade analysen att sådant som färg, form, samt representation av kön och könsroller är påverkande i huruvida uttrycket på en hemsida upplevs som maskulint eller feminint. Efter analysen togs det fram en grafisk profil och mockup på hemsida som exempel på hur det går att använda dessa grafiska element för att skapa ett uttryck som inte diskriminerar något kön samt kan upplevas som inbjudande för alla könsidentiteter. Exemplet ska också visa hur det går att ändra den grafiska profilen med dessa aspekter i åtanke utan att tappa företagets grundvärderingar och identitet. Nyckelord: Grafisk design, grafiska profiler, jämställdhet, visuell kommunikation, employer branding / Gender-segregated workplaces and industries are something that can be to the company's disadvantage, as it has been shown that gender segregation can contribute to poorer results and work climate. Segregation also makes it more difficult for employers to find the right skills, which is a major problem in Värmland and the reason why the project "Attraction Värmland" has been launched by the region. Together with businesses, the project aims to make the labor market more equal and reduce segregation to eliminate the skills shortage in the county. One of the most gender-segregated sectors in Värmland is the manufacturing industry, which is overrepresented by men. Inspired by this, the purpose of the study is to explore how to attract more female employees to that industry by changing the prejudices and stereotypes surrounding it. This is done by using the graphic profile to express gender equality and signal that the workplace is inviting to all genders. The study's questions then became: How is gender equality expressed through semiotic signs in the graphic profile of companies in the manufacturing industry in Värmland? What visual elements can be problematic in relation to gender equality in a graphic profile? To achieve this, Lupton's (2011) design process and a semiotic multimodal analysis of websites from companies in the manufacturing industry in Värmland were used. Together with the previous research, theories, and the results of the analysis, the study showed that things like color, shape, and representation of gender and gender roles are influential in whether the expression on a website is perceived as masculine or feminine. After the analysis, a graphic profile and mockup of the website were developed as an example of how it is possible to use these graphic elements to create an expression that does not discriminate against any gender and can be perceived as inviting to all gender identities. The example also wants to show how it is possible to change the graphic profile with these aspects in mind without losing the company's core values and identity. Keywords: Graphic design, graphic profiles, gender equality, visual communication, employer branding