<p>Olika omgivningsreaktioner mot moskéer och muslimska bönelokaler har tidigare inte systematiskt undersökts i Sverige. Tidigare motsvarande studier består huvudsakligen av attitydundersökningar i befolkningen samt av fallstudier utförda i andra länder än i Sverige. Studien är en enkätundersökning som inventerar muslimska församlingars erfarenheter av omgivningens såväl negativa som positiva grannreaktioner riktade mot moskéer och muslimska bönelokaler i Sverige. Från vilka grupper har stöd respektive motstånd funnits och i vilka former? Finns det något samband med vilken typ av moské (offentlig moské eller källarlokal) samt i vilket område denna finns och grannreaktionernas art och styrka? Populationen för enkätundersökningen har utgått från ett adressregister över islamiska församlingar och föreningar i Sverige, som erhållits från Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST). Resultatet visar att församlingarna anger att de har fått mest stöd från kommun och privatpersoner, och då främst i form av ekonomiska bidrag och gåvor. Vad gäller motstånd uppger en liten andel att de mött väldigt mycket motstånd då främst från media och privatpersoner. Man uppger att media ofta skriver negativt om islam. Motstånd från privatpersoner handlar ofta om olika former av hotelser och protester men det har även förekommit vandalisering mot församlingens lokal. Studien visar att inget samband finns mellan graden av motstånd och moskéns karaktär, moskéns närområde, moskéns/bönelokalens utformning, församlingens eller kommunens beskrivningar. Det har alltså inte framkommit något gemensamt mönster som rationellt kan förklara grad av motstånd. Där starkt motstånd förekommit finns kvar en lägre skattning av situationen för församlingen idag.</p>

Olika omgivningsreaktioner mot moskéer och muslimska bönelokaler har tidigare inte systematiskt undersökts i Sverige. Tidigare motsvarande studier består huvudsakligen av attitydundersökningar i befolkningen samt av fallstudier utförda i andra länder än i Sverige. Studien är en enkätundersökning som inventerar muslimska församlingars erfarenheter av omgivningens såväl negativa som positiva grannreaktioner riktade mot moskéer och muslimska bönelokaler i Sverige. Från vilka grupper har stöd respektive motstånd funnits och i vilka former? Finns det något samband med vilken typ av moské (offentlig moské eller källarlokal) samt i vilket område denna finns och grannreaktionernas art och styrka? Populationen för enkätundersökningen har utgått från ett adressregister över islamiska församlingar och föreningar i Sverige, som erhållits från Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund (SST). Resultatet visar att församlingarna anger att de har fått mest stöd från kommun och privatpersoner, och då främst i form av ekonomiska bidrag och gåvor. Vad gäller motstånd uppger en liten andel att de mött väldigt mycket motstånd då främst från media och privatpersoner. Man uppger att media ofta skriver negativt om islam. Motstånd från privatpersoner handlar ofta om olika former av hotelser och protester men det har även förekommit vandalisering mot församlingens lokal. Studien visar att inget samband finns mellan graden av motstånd och moskéns karaktär, moskéns närområde, moskéns/bönelokalens utformning, församlingens eller kommunens beskrivningar. Det har alltså inte framkommit något gemensamt mönster som rationellt kan förklara grad av motstånd. Där starkt motstånd förekommit finns kvar en lägre skattning av situationen för församlingen idag.