<p>Validerat; 20130123 (global_studentproject_submitter)</p>

Nedsatt psykiskt välbefinnande och graviditetsrelaterad stress innebär en risk för påfrestning på den gravida kvinnan samt kan påverka barnets utveckling negativt. Om det finns ett samband mellan nedsatt psykiskt välbefinnande och graviditetsrelaterad stress är dock mindre känt. Syftet med denna uppsats var att undersöka psykiskt välbefinnande och graviditetsrelaterad stress hos gravida kvinnor (medelålder = 30.9 år [range 19-43]) i Västerbotten, samt hur dessa tillstånd hör samman med varandra och med ett urval relevanta bakgrundsfaktorer. Enkäter besvarades av 448 kvinnor från graviditetsvecka 24 inom ramen för ett större forskningsprojekt (Northpop). Resultatet visade en hög prevalens av nedsatt psykiskt välbefinnande (27.9%) och att tillståndet kan höra samman med förhöjd graviditetsrelaterad stress samt med bakgrundsfaktorer som ålder, utbildning och sysselsättning. Den graviditetsrelaterade stressen gällde främst oro över barnets hälsa, missfall och/eller förlossningskomplikationer, samt ekonomi och/eller studie-/arbetssituation. Låg ålder visades ha ett samband med nedsatt psykiskt välbefinnande och ökad graviditetsrelaterad stress och låg utbildning hade ett samband med nedsatt psykiskt välbefinnande. Även sjukskrivna och studerande kvinnor verkade ha en högre risk att drabbas av nedsatt psykiskt välbefinnande och ökad graviditetsrelaterad stress. Denna kunskap kan vara av betydelse för utformande av preventiva insatser samt för vägledning i mötet med gravida kvinnor inom mödrahälsovården.

Bakgrund: Graviditetsrelaterad ländrygg- och bäckensmärta drabbar upp till 50% av alla gravida kvinnor. Tillståndet kan skapa stora problem i vardagen med omfattande funktionsnedsättningar, sjukskrivning och oro. Det finns idag flertalet obesvarade forskningsfrågor kring diagnosen varav en är att undersöka om det finns möjlighet att förbättra vårdkvalitén avseende omhändertagande och bemötande för dessa kvinnor.   Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av vårdkvalitén med fokus på omhändertagande och bemötande vid pågående ländrygg- och bäckensmärta, på engelska pregnancy-related pelvic girdle pain (PPGP), under graviditeten. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Insamlad data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys av induktiv ansats. Totalt genomfördes sex intervjuer med personer som haft vårdkontakt i samband med PPGP. Intervjuerna utfördes mellan januari och februari 2024 som videosamtal och på platser som intervjupersonen själv valde. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: önskade mer vårdkontakt, känslan av att bli sedd och bekräftad samt bristande förtroende mellan vårdpersonal och patient. Huvudkategorierna innehöll två eller tre subkategorier. Konklusion: För en upplevd förbättrad vårdkvalitet avseende omhändertagande och bemötande hos kvinnor med PPGP bör mer fokus läggas på en ökad vårdkontakt, en mer personcentrerad vård samt tydligare kommunikation mellan vårdpersonal och patient.

No description available.