The conventional tube-and-wing aircraft has been around since the 1950s, with little to no innovative progress being made towards redesigning the conventional aircraft. The blended wing body (BWB) shape fuses the wing of the aircraft with the fuselage increasing structural strength while also increasing potential surface area to create lift, making it more efficient than conventional wing shapes. Today aviation has a 2 % CO2 contribution to global emissions. Aircraft manufacturers are predicting a steady rise for the aviation industry. The contribution of green-house gases is set to increase exponentially. Hydrogen fuel cells could deem a good fit between traditional combustion engine aircraft and electrical aircraft having a high efficiency but also being fuel-based. This report investigates the possibility of a prototype model of the Project ''Green Raven'' from KTH of creating a hybrid fuel cell BWB UAV with a 4 m wingspan. The analytical data is from literature and available benchmark data. First, an electrically driven subscale prototype is made and tested, and then the full-scale model is made. The prototype is pro-posed to be driven by a single two-bladed propeller with 10 x 4.7-inch dimensions running at 10000-13000 rpm with a takeoff weight of 4 kg, where 0.75 kg of the weight was from 5 Li-Po batteries. Performance parameters were calculated by given data with a given cruise speed of 30 m/s and a cruise endurance of 1 hour. The prototype will fly for close to maximum load at climb with an angle of 6°. With the Li-Po batteries with a total of 11 Ah, the aircraft has more than 10 % to spare for safety reasons.

With increasing focus on climate change more research for net-zero emission are being made in the aviation industry.This project focuses on electric propulsion on a unmanned aerial vehicle (UAV) with a blended wing body (BWB) design. More specifically finding a solution for a propulsion system using electric ducted fan (EDF) engines for a scaled version of the KTH Aerospace project Green Raven. The system consists of a powerplant and power supply i.e engine(s) and a sufficient battery package. The goal is to find a solution to power this 7 kg aerial vehicle for 60 minutes with a consistent cruising speed of 30 m/s. To accomplish this an understanding of thrust and drag profile is essential in order to determine the requirements for the EDFs. Understanding the limitations of the scaled Green Raven is also necessary in order to provide a feasible solution for power supply. The result is to use 2x 50 mm EDF engines providing a total thrust of 16.7 Newtons that is integrated in the main body. To supply these engines two battery sets (one per EDF) composed of three different battery types have been chosen, giving a total capacity of 24 000 mAh for one hour flight time. This propulsion setup fulfils the requirements, though not without flaws because of the choice of integrating the EDFs. An alternative solution would be having the engines externally mounted in order to free up the space in the body for more efficient batteries.

There is an ever growing need for environmentally sustainable alternatives in today's society due to the looming threat of greenhouse gasses. One field where the need for new environmentally friendly solutions is needed is the aviation industry. The problem the industry is facing is due to the weight and space constraints that exist in aerial vehicles. In this bachelor project a solution for unmanned drones is proposed where it is powered by a hybrid solution consisting of batteries working together with fuel cells. The batteries compliment each other where the fuel cell is a lightweight energy source while the battery is used to combat the changing power demand. This project was done in collaboration with the Green Raven project to evaluate the optimal setup to power the energy system for an hour. The work was done theoretically in Matlab and Simulink to find the optimal system. From these simulations, data was collected to calculate the optimal configuration between batteries and amount of hydrogen stored in the Hydrogen tank. It was concluded that the best option to store the hydrogen was in a 2 liter tank at 300 bar together with 2 additional batteries with the capacity of 4000 mAh. This setup was concluded as the best option as it used up all hydrogen and landed with less charge in the battery than at the start point. / I takt med den globala uppvärmningen så växer behovet av klimatmedvetna hållbara lösningar. Ett område i stort behov av innovation är flygindustrin som länge varit en av de största klimatbovarna. Flygindustrin stora problem är att dess fordon både har begränsad volym och vikt. I detta kandidatexamensarbete kommer vi diskutera en hybridlösning där obemannade drönare drivs av en hybridlösning där batterier tillsammans med bränsleceller driver drönaren. Batterierna och bränslecellerna komplimenterar varandra då bränslecellerna är är lättviktiga och tillför en stabil produktion av ström till drönaren medan batterierna agerar komplement och hjälper till när det behövs extra kraft. Projektet som i samarbete med The Green Raven project utfördes för att utvärdera det optimala systemet för att förse drönaren nog med kraft i en timme. Projektet har utförts teoretiskt i Matlab och Simulink för att hitta den optimala balansen mellan batterier och bränsleceller. Från dessa simuleringar samlades data in för att optimera konfigurationen mellan bränslecellerna och batterierna. Från resultaten drogs slutsatsen att 2 batterier med en kapacitet på 4000 mAh som tillsammans med vätgas som förvarades i en 2 liter tank med ett tryck på 300 bar var den bästa konfigurationen. Denna lösning ansågs som den bästa då all vätgas förbrukades under simulation och att batteriet vid stopp hade en lägre laddning än vid flygstart.

Vid konstruktion av flygplan uppkommer svårigheter att efterlikna de tänktadriftsförhållandena vid vindtunnelprovning av mindre skalmodeller. Dessa svårigheter berorfrämst på att ekonomiska och skalbara begränsningar gör att tillräckligt stora vindtunnlar intekan byggas för att generera de strömningshastigheter som ger samma Reynoldstal som för detänkta driftsförhållandena. För att komma runt detta problem kan så kallade störelementanvändas vilka inducerar en övergång mellan laminär och turbulent strömning i skalmodellensgränsskikt och möjliggör vindtunnelprovning i lägre strömningshastigheter. Detta arbete ämnardärför att ta fram ett kostnadseffektivt och flexibelt designkoncept för störelement ämnade förvindtunnelprovning av en skalmodell. Under arbetets gång undersöktes olika typer avstörelement som sedan togs fram med hjälp av CAD och additiv tillverkning. Dessa testadessedan på en skalmodell i en vindtunnel i syfte att hitta anfallsvinkeln för vilken skalmodellenöverstegrade. Mätdata jämfördes sedan med tidigare simuleringar gjorda för skalmodellen ochslutsatsen som drogs var att de framtagna störelementen hade en otillräcklig förmåga i att fåskalmodellen att överstegra, men att ytterligare modifikation av störelementens höjd och breddskulle göra modellering i CAD och additiv tillverkning till ett attraktivt framtagningskonceptför störelement ämnade för vindtunnelprovning av en skalmodell.